SCHLAUG: S lovar ensamstående föräldrar: Nattis

Schlaug är klok, som vanligt:
S lovar ensamstående föräldrar: Vi ger dig möjlighet att jobba på nätter och oregelbundet

"En arbetarrörelse som kräver att småbarnsmammor ska begåvas med möjligheten att jobba oregelbundet och på obekväma tider - vilket forskningen visar ger upphov till traditionella klassjukdomar - är banne mig inte mycket värd. En arbetarrörelse värd namnet borde istället kräva att ensamstående småbarnsföräldrar skall slippa nattarbete."

Just det, för ensamstående småbarnsmammor bara längtar efter att få lämna in sina små på nattis på natten och på dagis på dagen, helt FRIA från sina små förvärvshinder? Och barnen är så lyckliga över att få sova borta, tillsammans med utbildad personal och slippa sina usla föräldrar?
För barnens bästa?

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

"Hen" meningslöst utan könsneutrala namn

Kära feminister, vågar ni inte ta steget fullt ut?
Vågar ni inte kräva könsneutrala namn på alla nyfödda barn?
Britt-Anders, Jan-Susanne och Sven-Karin låter väl fint?
Ta nu steget fullt ut och gör Sverige till ett riktigt avskräckande exempel för resten av världen!  Fullborda förfallet! Lycka till!

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Se hit, feminister! Ni gör mer skada än nytta!

Det är märkligt; I Sverige där de politiskt korrekta skriker att de minsann gillar "olika", här gör man allt för att tvinga män och kvinnor att bortse från sina medfödda olikheter och försöka bli helt lika. Detta går inte ihop!
Att feminismen är en av mänsklighetens värsta fiender, det måste nu erkännas!

Jag vet ingen som bättre kan visa detta groteska vansinne än Jakob E:son Söderbaum på bloggen Tradition & Fason: Mer familjeliv, mindre arbetsliv:

"Man skulle kunna förklara det stora sociala problemet idag så, att samhället dels har ett behov av förvärvsarbete (A), dels ett behov särskilt för barnfamiljerna av hemarbete (B) – vi kan för exemplets skull kvantifiera detta arbete till 5A + 5B. Man och kvinna ska givetvis dela på dessa mödor, och i egenskap av man och kvinna komplettera varandra. I det gamla samhället var det normalt att mannen försörjde familjen; han gjorde 4A och 1B och kvinnan för sin del 1A och 4B. Kvinnor var INTE mindre värda än männen, väl att märka (jfr 'kvinnor och barn först') – men män och kvinnor betraktades såsom olika, och Familjen betraktades såsom ekvationens utgångspunkt. Båda utgångspunkterna är givetvis rimliga.

Idag har utvecklingen medfört att männen åläggs en fiktiv arvsynd för att i alla tider ha 'förtryckt' kvinnorna, och kvinnorna ska nu 'frigöra sig' från detta onda. [...]

I linje med denna samhällsutveckling har Förvärvsarbetet kommit att ersatta Familjen som ekvationens själva utgångspunkt. Detta uppfattar jag som en mycket negativ, direkt inhuman utveckling." 

Just det! Man har krossat Familjen och satt Förvärvsarbetet i dess ställe! Innerst inne känner vi väl att detta är fel och strider mot vår mänskliga natur? Det finns helt enkelt ingen manlig "arvsynd", inget manligt förtryck av kvinnan. Det finns bara två evolutionärt nedärvda könsroller. Det stora felet är att vi, med feministernas goda minne, nedvärderar den kvinnliga könsrollen.

Läs fortsättningen på bloggen Tradition & Fason!
Han avslutar med det som borde vara självklart i ett humant samhälle:

"Vi behöver i Sverige få till stånd en familjepolitik där familjemedlemmarna får mer tid tillsammans, och där det inte ska vara en ekonomisk fråga huruvida man har möjlighet att taga hand om och taga ansvar för sina familjemedlemmar eller inte."

Tänk att detta ska behöva sägas!? Och att det är politiskt inkorrekt!? Sverige är illa ute.
Kan det vara så illa att feministerna, genom sin vansinniga "jämställdhet", faktiskt förvägrar oss våra mest grundläggande behov av att få ta hand om våra nära och kära?
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, feminister, familj, män, kvinnor, könsroller
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Hemmaföräldrars omsorgsarbete är tabu?

Jag försökte diskutera med Lena Sommestad om möjligheten att uppvärdera hemmaföräldrars arbete. (hela debatten här) Det visade sig för djärvt för henne. Citat ur mitt obesvarade inlägg:

"Vad du och s-kvinnorna inte vill förstå är att vi kan välja hur vi ser på barnen – som kvinnans förvärvshinder eller som hela samhällets framtid – en plågsam arbetslöshet eller ett samhällsnyttigt arbete. Hur vi ser på barnen avgör hur vi ser på arbetet och jämställdheten.

Varför törs feministerna inte ge kvinnan ett val på ekonomiskt lika villkor mellan barnomsorg hemma eller borta? Varför törs man inte ge henne samma subvention oavsett hur hon väljer? Det är ju kvinnan man vill uppvärdera? Varför respekterar man henne då inte? Är det på grund av denna brist på respekt  som verklig jämställdhet inte vill infinna sig?
Idag måste kvinnan välja mellan barnen eller jämställdheten. Varför inte ge henne rätt till båda? Ett fritt val är väl förutsättningen för jämställdhet? Vuxna kvinnor står under sina ”befriares” förmynderskap! Det är ju horribelt!

Har feministerna fastnat i ett svårutrotat feltänk? Tror de att det är omöjligt att jämställa kvinnan om hon tillåts vårda barnen? Kan man inte separera vården av barnen från det oavlönade hemarbetet? Törs man inte göra det oavlönade arbetet med barnen till ett avlönat arbete? Vad är det som är så farligt med det?

Är man så osäker på sin arbetspolitik att man tror att denna valfrihet för föräldrarna är ett hot mot den så dyrkade arbetslinjen? Men att föräldrar är borta från arbetsmarknaden några år medan de har småbarn kan ju ge ungdomar en större chans och ökad rörlighet behöver inte ses som ett hot. Det är väl positivt? [...]

Tänk om vi kunde bli det första landet i världen att värdera vård av egna barn som ett värdefullt och samhällsnyttigt  arbete med barnomsorg? För det är väl det det är, egentligen? Om vi ska vara ärliga och glömma gamla fördomar. Tänk om vi kunde ge hemmaföräldrarna, oavsett kön, en lön som motsvarar barnomsorgskostnaden för ett barn i förskolan?

Det vore väl roligt! Och djärvt! Och spännande!"

På detta fick jag alltså inget svar.

Det finns fler än jag som brinner för uppvärdering av hemmaföräldrar: Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid
 Hemmaföräldrar
En man som förstår barn och bars behov är Gordon Neufeld. Tyvärr struntar våra inskränkta politiker i vad barnen verkligen behöver. En video med Gordon Neufeld:

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Är barnen hinder vi ska befrias ifrån?

Vad är verklig jämställdhet? Är det det som insändaren i Världen idag menar?

"Den hemarbetande föräldern måste jämställas med den förvärvsarbetande. Det kan ske genom en beskattad och pensionsgrundande omsorgslön, motsvarande dagiskostnaden, för familjens yngsta barn."

Eller är det det som feminister som Birgitta Ohlsson anser att moderskapet i sig saknar allt värde för samhället och att kvinnor måste befrias från sina förvärvshinder genom statlig fostran av barnen från ett års ålder?

 "Om inget oförutsett händer skulle jag vara hemma en första dryg månad som föräldraledig..."

Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnomsorg, familjepolitik, feminism
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Därför ska vi inte ha könskvotering!

Moderaterna har svängt i frågan om könskvotering i näringslivet och kan nu tänka sig kvotering för att få in fler kvinnor i bolagens styrelser.
Peter Tornborg sammanfattar (på SR:s hemsida) varför vi inte ska ha könskvotering:

"En kvotering av kvinnor till företagens styrelser som moderaterna nu vill införa, ger några få överklasskvinnor chans att på bekostnad av några få överklassmän skaffa sig en välbetald plats i företagens styrelser. På vilket sätt gagnar det den stora gruppen medelklass och underklasskvinnor? Och på vilket sätt gagnar det företagen?"

Kunde inte sagt det bättre själv.

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, moderaterna, kvotering
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Moderskapsföraktets ansikte: Birgitta Ohlsson

 Feministen Birgitta Ohlsson har gett moderskapsföraktet ett ansikte och upphöjt det till en eftersträvansvärd norm. Såhär skriver hon på sin blogg:

"Om inget oförutsett händer skulle jag vara hemma en första dryg månad som föräldraledig (då typ resten av alla andra i allmänhet har den så kallade industrisemestern) och således vara tillbaka i början av augusti. Maken och barnet uppbackat av mor/farföräldrar/vänner skulle i praktiken vara med mig hela tiden under valet. Så att jag skulle missa valrörelsen känns bara som tarvliga spekulationer.[...]Har inte mått illa en enda gång och under december den mest kritiska graviditetsmånaden gjorde jag tre jobbresor utanför Europa; Angola/Sydafrika med biståndsminister Gunilla Carlsson, Bahrein där jag höll i flera föredrag för arabvärldens och Gulfens samlade kvinnliga parlamentariker och i Israel där jag deltog i världens största årliga konferens om antisemitism."

En månad med sitt barn räcker för feministen. Under den mest kritiska graviditetsmånaden åker hon omkring i Afrika och arabvärlden.
Feminister och karriärkvinnor har nu fått som de vill. Nu är det på tiden att hemmaföräldrar räknas som arbetande med barnomsorg och får en lön för sitt arbete.
Eva Sternberg skriver klokt i Expressen: Birgitta Ohlsson borde stanna hemma:

"Birgitta Ohlssons beslut att tacka ja till jobbet som EU-minister är inget annat än tragiskt. Hon är inte bara en farlig förebild. Hon visar också att hon inte har förstått något om sig själv, om livet och vad det innebär att bli förälder.[...] 
Tyvärr fick ett antal överklass- och medelklasskvinnor, inklusive min egen mor, i början av 1900-talet för sig att det som männen gjorde var finare och bättre. Det är våra mödrar och min generation, som ska ta på sig skulden för att Birgitta inte förstår bättre än att hellre arbeta i Bryssel för mänskliga rättigheter än för sitt eget barns rätt till tid med sin mamma.
Folkpartiet går nu in i en tid som liknar Socialdemokraternas under Alva Myrdal. Det är en väg mot borgerlighetens undergång."

 På DN skriver Catia Hultquist en hånfull spya: Eva vill att kvinnor ska "stanna hemma":

"Medalj i mossighet", "medeltida åsikt" och "sunkiga kvinnoförtryck" är vad Catia tycker om oss som kämpar för rättvisa åt hemmaföräldrar. I dagens Sverige får kvinnor ett värde först när de lämnar bort sina barn, vill de vårda dem själva förlorar de allt värde. Det är resultatet av feministernas förakt för allt unikt kvinnligt.


Läs även andra bloggares åsikter om Birgitta Ohlsson, Eva Sternberg, feminism, barn, hemmaföräldrar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Mammor bäst på spädbarnsvård - eller pappor?

 Det finns en del märkliga bloggar som vurmar för jämställdhet genom tvångsdelning av spädbarnsvården. En av dessa är bloggen Medborgarperspektiv.

"...ungefär hälften av alla barn i Sverige föds utanför äktenskapet. Det innebär även att barnets pappa inte har någon som helst vårdnad om barnet när det föds. I Sverige krävs nämligen att ett barn ska vara fött inom äktenskapet för att båda föräldrarna automatiskt ska få gemensam vårdnad om barnet. Och för att överhuvudtaget få rätt till föräldraledighet krävs att man har vårdnaden om barnet![...]
För att pappan överhuvudtaget ska räknas som förälder till barnet krävs att han erkänner sitt faderskap till barnet.[...]
För att han ska få gemensam vårdad och därmed få tillgång till den eftertraktade föräldraledigheten krävs dock att mamman godkänner och skriver under en ansökan till Socialtjänsten om att att pappan ska få gemensam vårdnad om barnet.[...]
För vill man verkligen ha ett jämställt samhälle så är det inte i första hand en kvotering av föräldraledigheten som man bör fokusera på, utan istället att både män och kvinnor ska ha automatisk gemensam vårdnad om de barn de sätter till världen, oavsett om det sker inom äktenskapet eller ej!"

Även några kommentarer är anmärkningsvärda:

"Ja 100% rätt, o den som motsätter sig bör mycket noggrant granskas."

"...konstigt att det ska behövas att en pappa godkänns. Återigen utgår lagarna inte från barnens bästa utan från att en vuxen ska ha makten över barnet. Inte att barnet behöver två vårdnadshavare och helt naturligt de som barnet är närmast släkt med. Mycket märkligt. Detta bygger återigen på tanken att det är mammorna som är bäst för barnen i alla lägen."

Läser man denna blogg (och vissa andra) kan man tro att varje gång ett barn föds, startas ett krig mellan en stackars fader, som inte får vårda sitt spädbarn lika mycket som mamman, och den grymma modern som, av ren egoism, vill ha hela spädbarnsvården för sig själv. (Med nattvak, mjölkstockning, kolik-skrik och blöjbyten.)
Man skulle kunna tro att Sverige är fullt av nedbrutna män, som fått sina liv ödelagda, för att de förlorat sina spädbarn till hemska psykopatkvinnor.
I detta gäng bloggare tycks bara finnas socialister/kommunister? De tycks mena att de korkade föräldrarna inte kan betros att själva få bestämma vem som ska vårda barnet och hur länge. De intelligenta politikerna ska bestämma allt, ända in i sängkammaren och barnkammaren. Förlåt mig men jag mår illa.
Vi människor är ju däggdjur precis som människoaporna. Lika lite som politiker ska tvinga ap-mödrar att dela vården av ungarna med en hanne, lika lite ska de bestämma över oss människor.
Däggdjurshonor (och kvinnor) har genom miljoner år av evolution fysiskt och psykiskt anpassats till att vårda avkomman. Hannarna (och männen) har anpassats till att skaffa föda och försvara sin familj genom jakt och kamp mot fiender. Det sätter givetvis sina spår.
Därför är de flesta kvinnor bäst lämpade att vårda småbarnen. De flesta män är mindre lämpliga, en del rent av olämpliga att vårda spädbarn.

Dessutom får den nyblivna modern extra hjälp genom sina "vårda-barn-hormoner" som utsöndras i hennes kropp, men inte i faderns kropp. Han har bara sitt vanliga testosteron, klart olämplig för spädbarnsvård, alltså.
En annan sak som dessa bloggare bortser ifrån är att en hanne (en man) är skapad för att befrukta så många honor som möjligt. Teoretiskt kan han bli far till 100 barn, utan att veta om det eller påveras det minsta.
En kvinna däremot påverkas enormt av sitt enda barn. Hon investerar helt enkelt mer än mannen i sitt barn.
Kvinnan vet dessutom alltid till hundra procent att det är hon som är modern. Mannen kan aldrig vara lika säker på att vara fadern.

Hur naiva många jämställdhets-skadade svenskar är visade kvinnan, som frågade en muslim varför det bara var mannen, som skulle få ha fyra fruar, medan kvinnorna inte fick ha fyra män.
Milt överseende svarade han:
- Mannen vet alltid att det är hans barn som föds av fruarna, medan kvinnan som har fyra män, inte vet vem som är far till barnen hon föder.

-Javisst ja, jag tänkte inte på det!

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, barn, föräldrar, familjepolitik
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Hemmaföräldrar är livsviktiga för Sveriges framtid!

 I mer än trettio år har vi familjekämpar vädjat till sossar, liberaler och feminister att ge svenska föräldrar en ekonomisk möjlighet att vårda sina egna barn.

Vi har vädjat förgäves. Vi har setts som arbetsskygga byfånar. Feministerna har hånskrattat åt oss.
Blev barnen lyckligare och friskare av dagistvånget? Blev kvinnorna friskare och lyckligare av arbetstvånget?

Priset för dagistvånget betalas av våra barn. De separeras från sin trygga förälder redan vid ett års ålder, alltså två år innan den så viktiga anknytningen är färdig. Den blir ju fullbordad först i treårsåldern. Detta vet alla psykologer, men de tiger och sviker därmed alla barn i Sverige. Detta svek är oförlåtligt.

Oförlåtligt är också liberalernas svek. De ställer sig på socialisternas sida mot föräldrarnas valfrihet och barnens rätt till sina föräldrars tid.

Den generation som nu är unga föräldrar, har även de oftast vuxit upp på dagis och utan en fullbordad anknytning. Det naturliga för dem är därmed ytliga kontakter mellan människor. De vet ju inte om något annat.

Ytliga kontakter. Det är allt som svenska folket nu känner till. Verkligt djupa kontakter mellan människor, det är något okänt.De flesta av oss är därmed psykologiskt underutvecklade. Och vi begriper det inte ens. De enda som har upplevt djupa familjekontakter är den äldsta generationen. Och vad de säger räknas ju, som vi vet, inte i Sverige.


Kan det vara därför som det är så långa köer till Barn- och Ungdomspsyk? Är det därför svenska kvinnor tvingas sjukskriva sig för att akut ta hand om sina familjekriser?


Det finns bara två svenska partier (de övriga krigar ju öppet mot familjerna) som förstår detta med att vi människor behöver ett fåtal djupa kontakter hellre än hundratals ytliga och det är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. 

Ingen man kan nu längre känna stoltheten i att kunna försörja sin familj. Möjligheten att försörja någon annan än sig själv är nu ett minne blott. Själviskhet och egoism har blivit normen.

Feministerna har svikit oss alla. Hur kunde detta ske?
Alla vi som vill rädda våra barn, föräldrar och familjer, vi måste rösta på ett av dessa partier; Kd eller Sd. Det är vårt enda hopp.

Läs mer på bloggen Hemmaföräldrar: "När kultureliten idiotförklarar gräsrötterna"

"För i vårt land vill föräldrar verkligen hitta en balans mellan familj och arbete och en majoritet vill ge sina barn mer än ett år i föräldrarnas vård! Istället för att idiotförklara svenska folket och i ledare efter ledare komma med en massa pekpinnar, är det dags att börja lyssna på gräsrötterna och våga släppa fram dem i media."

Familjekämpar finns på Familjekampanjen´s blogg
Anefur, bänk 15, skriver om vårdnadsbidraget: "Valfrihet inget för den liberala pressen!"
Sydsvenskan spyr över vårdnadsbidraget som man kallar KD-fällan.
Vårdnadsbidraget tvingar förskolor att lägga ner, klagar DN.
Per Kågeson: Vänta med dagis i tre år, Ab
Läs även andra bloggares åsikter om feminister, barn, familjer, kristdemokrater, Sverigedemokrater, hemmaföräldrar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Hemmaföräldrar måste jämställas med de förvärvsarbetande!

David Norlin har startat ett nätverk - Pappor för individuell föräldraförsäkring - PIFF. Jag har döpt om det till Pappor i feministfällan. Det passar bättre.

Jag hörde David Norlin i radions studio ett och han visade att han inte förstått något om människans medfödda könsskillnader. Det var tragiskt att höra.
 Han har fastnat i feministernas förakt för kvinnans moderskap och deras beundran för det manliga förvärvsarbetet. Han har gått på feministernas lögn om att kvinnan kan jämställas genom att hon jagas, med hjälp av ekonomisk piska, bort från hem och barn ut till lönearbetet. Detta innebär att barnen förlorar den nära kontakten med båda föräldrarna. Från ett års ålder tillbringar de hela dagarna i barnkollektiv med ytliga kontakter och utbytbara vårdare. Att separeras från modern innan de fullbordat anknytningen vid ca tre års ålder är givetvis förödande för barnen.  

Ingen vuxen lär sig i grunden känna sitt barn och inget barn lär sig i grunden känna någon vuxen. Barn och unga mår idag därmed sämre än någonsin. Även kvinnorna mår sämre av stress och jäkt och dåligt samvete.

Vi måste bryta detta vansinne! Kvinnor kan inte jämställas genom förakt, tvång och piskor. Nej, det krävs respekt och uppvärdering av det kvinnliga könet och dess unika egenskaper.


Därför måste hemmaföräldrar få en lön för sitt arbete med barnomsorg! Varför måste kvinnor byta barn med varandra för att vården ska få ett värde? Det är ju samma jobb som utförs i hemmen som på dagis. Vården av egna barn måste jämställas med vården av andras barn. Detta kan inte feminister inse. Därför måste vi andra inse det.
Vi måste upplysa dem om att jämställdhet inte kan byggas på förakt och tvång utan på respekt och valfrihet.
Vad feministerna inte vill förstå är att det är inte moderskapet och vården av barnen i sig som ger henne en sämre ställning i statusjakten, utan etablissemangets förakt för moderskapet och vården av barnen. Så istället för att tvinga kvinnor bort från barnen måste arbetet med dem uppvärderas. Det är ju så enkelt. Varför förstår de inte?
Men det finns trots allt två partier som visat att de vill förstå. Och det är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Tack och lov!

Att en av föräldrarna får möjlighet att vara hemmaförälder ger faktiskt även den bortaarbetande föräldern mer tid för en djupare kontakt med barnen. Ledigheten kan då helt ägnas åt barnen istället för med hushållsarbete. Alla vinner!

Barn, familj och moderskap är tre ting som vi måste respektera och uppskatta. Då kommer kvinnans jämställdhet som ett brev på posten!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familjepolitik, feminism, kristdemokraterna, Sverigedemokraterna
Läs även andra bloggares åsikter om hemmaföräldrar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Jämställdheten - ett nytt kvinnoförtyck

Att ekonomiskt tvinga kvinnor att lämna bort sina ettåringar till dagis - och kalla det jämställdhet - är bara ett nytt kvinnoförtryck. Man omyndigförklarar kvinnorna. De måste återigen stå under en förmyndare. Nu är det inte mannen som förtrycker, utan feminister och politiker.
Far är rar, skriver Expressen. Citat:

"Jan Björklund och majoriteten av partistyrelsen har inför den kommande kongressen sagt nej till en tredelad föräldraförsäkring. Men den feministiska eldsjälen Birgitta Ohlsson och fem av hennes kollegor i styrelsen reserverade sig.[...] Socialdemokraterna - som införde den andra pappamånaden - fattade härom veckan kongressbeslutet att tredela. [...] Jan Björklunds argument mot en tredelning är att 'det inskränker ju familjernas valfrihet. Föräldrar är man tillsammans.'[...]Men det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen präglar kvinnors hela liv. Mammor jobbar mycket mer deltid än män eftersom barn- och hemansvar i hög grad blir deras domän under föräldraledigheten. Det i sin tur präglar bilden av 'en god mor'.[...]Det leder till sämre ekonomi och sämre pension. Den yrkesmässiga och ekonomiska friheten för alla kvinnor måste alltså ställas mot babyfamiljers valfrihet."

Nej, snälla självutnämnda kvinnoförmyndare, valfriheten behöver inte alls ställas emot någonting! (Jan Björklund ska ha heder för att han försöker stå emot vansinnet.)
Allt som behövs är att vi i Sverige erkänner att vård av egna barn är ett värdefullt arbete, precis som vård av andras barn! Vården av egna barn måste alltså jämställas med ett arbete. Då får alla en ekonomisk och yrkesmässig frihet att välja. Tvånget försvinner och kvinnan blir äntligen jämställd på riktigt. ( Ett parti vill detta: Sverigedemokraterna.)


Läs även andra bloggares åsikter om barnomsorg, familjepolitik, feminism, folkpartiet, Sverigedemokraterna
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!
http://intressant.se/intressant

Staten - en usel förälder

Karin Yngman skriver(på Emils Tankar): "Feminismen gör mammor till traditionella pappor"

"Man har successivt lagt beslag på barnen till att bli statens egendom (produktionskuggar på tillväxt), och det har kunnat ske, dels genom skolplikten, dels genom att föräldrar pö om pö har kopplats bort från den omkostnad som vård, fostran och bildning för med sig. De får vara med och betala genom skattsedeln, men har inget direkt inflytande över hur pengarna används. Föräldrar tvingas godkänna staten och dess fostringsmetoder som ersättare för den egna vården och insatsen.[...]Lek med tanken att vi har kommit ett steg längre i gisslandramat. Istället för att ge föräldrar och barn ett års frist med föräldraförsäkring, så hugger man barnet direkt på BB. Rent ekonomiskt skulle det säkert vara en guldgruva. Föräldraförsäkringen är svindyr, och arbetslinjen borde kräva ett mer rationellt förfarande med barnproblemet…

Varför vänder det sig i magen när vi tänker på spädisskola men inte på förskola för ett- och tvååringar, som lika mycket behöver närheten till sin mamma eller pappa? Är det för hjärntvätten: ”Vi har vääärldens bästa förskola!”? Är det för att all tillstymmelse av stolthet över att vara framför allt mamma har berövats oss? I Sverige är mammor snarare som goda fäder, som umgås med barnen efter arbetsdagens slut. Som om det räckte. Ett helt land fullt av traditionella pappor…Och detta kallar man feminism. Det är snarare den mest vulgära form av ett manssamhälle man kan föreställa sig.

Var finns ideologerna? Skäms, ni som kallar er liberala! Ni borde gräva fram er ideologiska kompass och komma upp på banan igen. Uppdatera era kunskaper om den viktiga anknytningen och pedagogik, så att ni hamnar i nutid. Dra politiska slutsatser utifrån kunskap och ideologisk renhårighet, och erkänn föräldrarätten!"

Tack Karin Yngman! Det var ord och inga visor!

Läs även andra bloggares åsikter om barnomsorg, familjepolitik, feminism
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Feministernas dröm - barnbefrielse?

Feminister diskuterar barn och föräldrar på "Skriet från kärnfamiljen". Frågan var om man skulle få vara hemma i fem år.

FiaLisa sa: "Nej jag skulle bli tokig."

Helga sa: "Jag älskade att vara mammaledig, och ser verkligen fram emot nästa ledighet. Men efter 14 mån klättrade jag på väggarna och det var underbart skönt att börja jobba igen! Min man var då hemma i 8 mån. Vår son var 2,5 när han började hos dagmamma, men han är adopterad och då kan det vara klokt att dra ut på f-ledigheten för att stärka anknytningen. Nä, max ett år hemma var säger jag."

Världen enligt J sa: "Ja, det är tur att det inte är fri f-penning i evigheters evigheter. Jag misstänker dessutom att önskemål av typen att vara hemma i fem år inte har så mycket att göra med att man tror att det är bäst för barnen, utan att man helt enkelt inte vill jobba..."

Anonym sa: "Ta bort föräldrapenningen helt och hållet. Det är en skam att lämpa över sitt eget ansvar att försörja sig själv och de barn man sätter till världen på andra medborgare. Har man inte råd att försörja sig själv och sina barn ska man heller inte skaffa barn!
Samhället behöver färre parasiter som lever på andra, inte fler! Och definitivt inte de som parasiterar på samhället på heltid i fem år!"

Feminix sa: "Varför ska föräldrar behöva slösa bort flera månader på värdelöst strunt som barn? Personalen ska ha barnen, basta! Obligatorisk förskola direkt från BB! Den yttersta konsekvensen av feminismens krav på barnbefrielse är att barnen tillverkas i provrör på barnfabriker. Man kan då få exakt antal barn (framtidens arbetare) som samhället har behov av utan att vuxna behöver avstå från enda dags arbete. Barnbefrielse är lyckan! Arbetet är meningen med livet!" (satir)

Feminister älskar visst sina barn - på avstånd!

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Låt föräldrarna jobba som fostrare till barnen!

När allt går riktigt illa, när tonåringar mördar tonåringar, då skriker man att föräldrarna måste ta sitt ansvar.

Men politikerna har ju tagit ifrån föräldrarna jobbet med att fostra barnen. Båda föräldrarna ska ju idag jobba heltid med något annat. Det måste de för att överleva ekonomiskt. Jobbet som fostrare av barnen är ju inte öppet för föräldrarna. Öppet för alla andra är det - utom för barnens egna föräldrar.

Vem begär att någon ska sköta ett jobb, när man tvingas jobba heltid med ett annat jobb?

Föräldrarna träffar sina barn bara på sin fritid, korta stunder morgon och kväll, när alla är trötta och då ska allt hushållsarbete skötas. Hela dagarna, när barnen är vakna och kan fostras och påverkas, då jobbar ju föräldrarna med något annat. Det är ju dagis- och skolpersonalen, som är avlönade för jobbet att fostra våra barn - inte föräldrarna.

Sluta skuldbelägg föräldrarna när det går åt skogen! Det är ju politikerna som är de skyldiga. Personal kan inte ersätta föräldrar som fostrare åt barnen. Nu ser vi ju hur det går!

Nu måste jobbet med barnens fostran göras till ett jobb som även föräldrarna tillåts få ta, om de så vill. Ge föräldrarna en statlig fostrarlön för att jobba som fostrare av sina barn. Gör föräldraskapet till ett jobb, helt enkelt. Ett jobb som föräldrar kan välja. Märk väl att ingen förälder tvingas ta detta jobb, bara för att det blir tillåtet!

Sjuttonåriga Fridah Jönsson skriver i Metro: "Skjutsa oss hem istället för att twittra!" Citat:

"Och någonstans bland anorexi, rakblad och bup-köer så börjar jag undra var ni föräldrar är någonstans. Var är ni när era barn behöver er?

Hur kan ni inte se att något är fel när er dotter kommer hem efter att ha ”varit på filmkväll” och både klänningen och livet har förstörts på samma kväll?

Var är ni när er son byggt upp så mycket aggressioner inom sig att han går ut och låter närmaste person bii offer för dem? Vad är det som gör er så upptagna att ni inte har tid för era barn?

Jag är livrädd för min generation. När femtonåringar mördar varandra fem dagar innan skolavslutningen så vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen."

Hör nu detta nödrop från våra unga! Låt nu för Guds skull föräldrarna få lov att ta jobbet som fostrande föräldrar åt sina barn!

Vi kan göra något för barn och föräldrar: Rösta på Sverigedemokraterna! (Vill ni inte det? Rösta då på Kristdemokraterna!)

Läs även andra bloggares åsikter om föräldrar, barn, familj, feminism, barnomsorg, Sverigedemokraterna, kristdemokraterna,
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Stoppa invandringen och avlöna moderskapet!

Invandringen måste stoppas tills vi löst integrationsproblemen med de som redan är här! Endast verkliga flyktingar, ca 5%, ska tillåtas.

Att ta in ännu fler arbetslösa afrikaner och araber, när de som redan är här inte kan få ett värdigt liv, det är oansvarigt. De nya kan då inte heller få ett värdigt liv. De blir arbetslösa, trångbodda och en del blir kriminella.

Stoppet får vara så långt som krävs; 10 till 50 år. Huvudsaken är att inte ta in fler, som inte kan erbjudas ett värdigt liv.

Befolkningsfrågan löses genom att stimulera svenska kvinnors barnafödande. Det sker genom att uppvärdera kvinnor som föder och vårdar sina barn. De ska ha lön, motsvarande dagiskostnaden, för detta viktiga arbete i statens tjänst. Föda och vårda nya medborgare är ju ett samhällsnyttigt arbete. Det är inte, som nu menas, en privat hobby, som ska vara oavlönat. Vården av barnen ses nu felaktigt som en del av det oavlönade hemarbetet. Det är givetvis fel eftersom barnen är människor och inte en del av hemmet.

Moderskapet måste alltså uppvärderas, även om feministerna inte vill det. Feministerna får helt enkelt ge sig.

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, familjepolitik, feminism, moderskap,
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Avslöja feministernas lögner!

Könsmaktsordning? Patriarkat? Mannen förtrycker kvinnan? Struntprat!
I alla tider har mannen osjälviskt arbetat för att försörja kvinnan och barnen. Han har varit beredd att offra sitt liv om så har behövts för att familjen skulle överleva.

Män och kvinnor har i alla tider samarbetat och kompletterat varandra. Evolutionen gjorde oss olika. Vi är anpassade till våra olika könsroller.

När kvinnan föder barn, får hon dessutom särskilda "moderskapshormoner" som gör hennes kropp och hjärna ännu mer lämpade att vårda och skydda barnet. I den nyblivna faderns kropp händer inget sådant. Han har bara kvar sina vanliga "kamphormoner".

Att människan har överlevt genom årtusendena, beror på våra olika könsroller plus det faktum att det då inte fanns några vansinniga feminister, som gjorde allt för att splittra familjerna och så hat och missnöje mellan man och kvinna.

Om feministerna hade haft rätt och mannen varit en förtryckare, skulle människan som art ha dött ut.

Så tro inte på feministernas lögner! Man och kvinna är varandras bästa vänner!

För tydlighets skull: Mäns våld mot kvinnor, överfall, våldtäkter och misshandel är följder av vår sentida civilisation, religion och "klankultur" och ska inte skyllas på våra könsroller. När den manliga kampberedskapen inte får naturliga utlopp, som förr i jakten på föda och i striden mot fientliga stammar, kan det i sämsta fall leda till frustration och brottsliga handlingar.

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, könsroller
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Död åt feminismen - leve könsrollerna!

Sverige klarar sig bättre utan feministerna, men vi klarar oss dåligt utan trygga familjer. Feministerna har lurat i kvinnorna att män är lika bra på spädbarnsvård som de själva. Om nu deras drummel till karl skulle vägra, så ska kvinnan genast skilja sig från uslingen. Och då står hela feministkåren där och hurrar och firar att ännu ett äktenskap har spruckit.

När sanningen faktiskt är att normala män är urusla på att sköta spädbarn, just för att de är bra på tuffare och hårdare tag, än små skrikande spädbarn. De kan hjälpa till, men inte ha huvudansvaret. Erkänner man bara detta enkla blir förhållandet mellan könen så mycket bättre. Vi är olika, för att vi ska göra olika saker och komplettera varandra. Förstår vi bara det går allt mycket bättre.

Feministerna har skadat oss och ljugit för oss.

De har gjort vården av barnen till något så uselt och värdelöst att ingen normal människa kan ägna sig åt dessa värdelösa varelser.

Och hela svenska folket (nästan) har låtit sig luras! Men barn är förstås inte värdelösa. De är det värdefullaste vi har.

Hur ska man då kunna jämställa kvinnan om man inte ska tvinga henne bort från barnen? Jo, man ska förstås jämställa vården av egna barn med vården av andras. Hemmet ska jämställas med dagis.

Den summa som ett barn kostar på förskolan ska den förälder ha som lön för att arbeta med de egna barnens omsorg. Vård av barnen ska inte bara ses som en kort semester från det riktiga jobbet - det ska också ses som ett riktigt jobb - om föräldrarna så vill. Ett fritt val mellan hemmet och dagis - utan ekonomisk diskriminering. Svårare behöver det inte vara.

Detta är riktig värdekonservatism kombinerat med liberalism och jämställdhet.
Död åt feminismen och leve könsrollerna!

Läs även andra bloggares åsikter om familjepolitik, feminism, feminister
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Ska muslimerna föda Sveriges barn?

Min käpphäst är att om man vill jämställa det barnafödande könet med det ickefödande måste barnen räknas som ett riktigt arbete, med lön och pensionspoäng. Annars förlorar ju kvinnan på att föda flera barn och ta hand om dem.

Istället har man gjort tvärtom. Man räknar det som "frivillig arbetslöshet". Nu måste svenska kvinnor förvärvsarbeta lika mycket som männen för att överleva ekonomiskt och bli jämställda. Hon hinner knappt föda ett enda barn och sen snabbt lämna bort det och börja jobba igen.

Muslimerna i Sverige struntar i detta "barnförakt". De muslimska kvinnorna följer sina traditioner och fortsätter att föda många barn. Bland muslimerna respekteras hon för detta. De förstår att värdesätta kvinnan när hon föder och vårdar barnen.

Detta har vi svenskar förlorat.

I vissa städer föds det redan idag flera muslimska barn än svenska.

Vad visar det? Jo, om vi fortsätter så här (att föda 1,5 barn per kvinna) så minskar den svenska befolkningen med ca en fjärdedel för varje generation. Den muslimska befolkningen föder i genomsnitt 4 barn per kvinna. De fördubblar sig på en generation. Räknar man så ser man att svenskarna blir i minoritet om en eller två generationer.

Sverige är alltså på god väg att byta ut sin befolkning. Från kristna nordbor till muslimska araber och afrikaner.

Detta gör mig så förbannad på våra feminister och politiker! Deras förakt för det kvinnliga leder till att svenskarna slutar föda barn.

Till tröst läser jag gärna vad kloka Tanja Bergkvist skriver i en kommentar på GenusNytt:

"Feminix – precis, uppvärdering av mammarollen. I många andra kulturer har mödrar väldigt hög status. Feministerna kallar tex barnafödande en kvinnofälla men sedan klagar de i nästa andetag över att det kvinnor gör inte värderas lika högt – men de verkar ju själva förakta de typiskt kvinnliga egenskaperna!

I övrigt är det ju genusvetare och feminister som DEFINIERAT underordningen. De har bestämt att det som statistiskt oftast förekommer hos kvinnor ska kallas för underordnat (tex ta hand om barn) och då är det ju inte konstigt att de alltid finner att kvinnor är underordnade på alla områden! De verkar eftersträva en “uppvärdering” genom att kvinnor börjar ägna sig åt det männen traditionellt sett ägnat sig åt.

Och vem hindrar en kvinna att göra karriär idag? Även män brottas med hård konkurrens i sina karriärer. Och om allt som betyder något bara är att tjäna pengar förlorar man ju andra värden i livet. Och dessutom måste någon föda barnen, och nu råkar ju detta vara kvinnogöra av biologiska skäl inte ens genusvetarna kan ändra på. Men vissa extremfeminister kanske eftersträvar det mänskliga släktets utdöende – så slipper de alla män – vem vet hur de tänker?"

Svenskarna blir allt färre, muslimerna allt fler. Och våra barnbarn blir dhimmies...

Snart räcker det inte att presentera sig som "svensk". Man måste säga "icke-muslimsk svensk".

Uppdatering 13 juni: Texten har uppmärksammats av "Svenskidag" som gjort en video på YouTube! Jag får tacka ödmjukast. Tack även till bloggen "Datt och Ditt", som påpekade detta.

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, familjepolitik, islam
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Död åt feminismen!

Dags att börja om, feminismen har fått en dubbelgångare, menar Malena Rydell i DN:

"Dubbelgångaren har därför lugnt kunnat hävda att allt ordnar sig om fler kvinnor blir chefer som Annica Falkengren. Den pratar på om att avdrag för hushållsnära tjänster är feminism. Den hävdar att Sarah Palin är feministisk eftersom hon är kvinna."

Inte för att jag begrep vad den ordrika artikeln syftade till, men jag vet vad jag anser:

Död åt feminismen! Den har fel! Könen är olika. Vi ska inte tvingas bli lika. Det gör oss bara olyckliga. Nyckeln till verklig jämställdhet är att jämställa den hemma-arbetande moderskärleken med den borta-arbetande faderskärleken.

Familjen ska beskattas som en enhet - inte som en ensam individ. Traditioner är bra! Det gäller även den traditionella familjen.

Länk till Dags att börja om, DN
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, familjepolitik
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Låt andra kvinnor föda och älska våra barn!

Jag har ett förslag till perfekt jämställdhet mellan män och kvinnor, som är bättre än vad de två TCO-kvinnorna skriver om i nedanstående artikel.

Om vi låter andra kvinnor utbildas till yrket "familjevårdare" och får lön för att, inte bara städa våra hem, utan även föda, vårda och älska våra barn och kanske, mot extra tillägg, ger lite puss och kram till våra män också, då kan de yrkesarbetande kvinnorna skaffa sig så många barn de vill utan att ens behöva ta i dem med sina egna händer, eller behöva slösa bort en enda arbetsdag på sina barn. Detta skulle vara den slutliga lösningen på problemet med jämställdheten. Män och kvinnor behöver inte gräla om vem som ska dammsuga eller natta barnen. Det sköter någon annan.

Familjekärleken, den omoderna och löjliga, den sköts av proffs. Vi behöver inte ens älska varandra. Vi kan ägna all vår tid åt våra dyrbara karriärer. Halleluja!

Här följer utdrag ur kvinnornas artikel och sist den utmärkta repliken av Inga-Lisa Sangregorio.

DN, 2008-08-31 "Ge 90 procents subvention för hushållsnära tjänster"

"TCO kräver dramatisk utveckling av jämställhetspolitiken: Låt föräldrar med små barn få några timmars hushållshjälp för 150 kronor i veckan. Verklig jämställdhet mellan män och kvinnor kan inte förverkligas utan mycket stark samhällssubventionering av hushållsnära tjänster till förvärvsarbetande föräldrar med barn. Trots alla jämställdhetsreformer fortsätter nämligen arbetsfördelningen inom hemmets väggar alltjämt att missgynna kvinnorna. Men med en kraftfull samhällsinsats för att lyfta det obetalda arbetet från mödrarna blir de fria att fatta egna beslut inom arbets- och samhällslivet. Vi föreslår därför att hushållsnära tjänster subventioneras med upp till 90 procent för barnfamiljer där båda föräldrarna arbetar, vilket skulle ge dem 2-3 timmars hjälp i hushållet för cirka 150 kronor i veckan. [...] Men det är ett ovedersägligt faktum att familjer där båda arbetar heltid behöver en avlastning av hemarbete. Om de så delar helt lika på hushållssysslorna är två heltider i kombination med hemarbete och omsorg om barn en alltför hög arbetsbelastning totalt. Kvällar och helger fylls med städning, tvätt och andra hushållssysslor i stället för återhämtning och tid för varandra och barnen." TCO:s utredare Ulrika Hagström samt presschefen Kerstin Olsson.

Kommentar av Inga-Lisa Sangregorio

TCO-Tidningen, 2008-09-23: "Staten ska inte betala när någon annan sköter ditt hem"

"GE 90 PROCENTS SUBVENTION för hushållsnära tjänster trumpetar rubriken på DN Debatt. I ingressen får vi veta att TCO »kräver dramatisk utveckling av jämställdhetspolitiken«.
Enligt Ulrika Hagström (UH) och Kerstin Olsson (KO) bör samhället, det vill säga andra skattebetalare, stå för 90 procent av kostnaden för hemhjälp till barnfamiljer. Detta sägs vara nödvändigt för att öka jämställdheten, eftersom hushållsarbetet fortfarande är ojämnt fördelat mellan könen.
På sjuttiotalet kritiserade kvinnorörelsen den tidens subventioner till »vård av frisk man i hemmet«. Nu vill TCO införa bidrag för vård av friska mäns och kvinnors hem. [...] SJÄLV KAN JAG SE mer ömmande behov. När det gäller städning är det kanske viktigare att den som städar sjukhusens toaletter har mer än 36 sekunder på sig (Uppdrag granskning), och när det gäller pengar har Swedbank visat att under samma period som en garantipensionär fått 100 kronor mer kvar efter nödvändiga utgifter har en tvåbarnsfamilj fått nästan 10 000. Sverige har världens generösaste föräldraledighet, nu med jämställdhetsbonus, och billig barntillsyn.
Men om det trots detta är just barnfamiljerna som bör prioriteras säger jag: Ge dem pengarna och låt dem själva bestämma hur de vill använda dem!
Inga-Lisa Sangregorio
frilansjournalist"

Svar från TCO-kvinnorna

TCO-Tidningen: "Befria kvinnor från obetalt hemarbete"
"Med vårt förslag kan kvinnorna göra ett val oberoende av partnerns goda vilja. TCO:s Ulrika Hagström och Kerstin Olsson svarar Inga-Lisa Sangregorio. "VI VILL BEFRIA KVINNORNA från det obetalda arbetet och vill att den sociala ingenjörskonsten ska spela roll. Glöm inte att det snarare var efter de tidigare stora jämställdhetsreformerna som särbeskattning och förskolegaranti, som attityder i synen på jämställdhet förändrades, än tvärt om.

DAGENS ORDNING ÄR INTE av av gud given, men många är så vana vid den, att det i deras ögon ter sig som en absurditet att kvinnors obetalda arbete skulle kunna professionaliseras och göras betalt.
Ulrika Hagström
Kerstin Olsson
utredare respektive presschef, TCO"



Inga-Lisa Sangregorio replik:Befria kvinnorna från kommissarierna!

MITT SVAR KUNDE BESTÅ av två aforismer. Den första är rolig men orättvis: "Sverige är ett land där allting som inte är förbjudet är obligatoriskt." Den andra är sorglig men blir allt sannare för varje dag: "Den ökande ojämlikheten blir lättare att fördra om den fördelas lika mellan könen och kallas jämställdhet".
Och jag skulle kunna påpeka att jag av egen erfarenhet vet att barn och heltidsarbete är en tuff kombination. Varken barn eller förvärvsarbete är så nya uppfinningar som Ulrika Hagström (UH) och Kerstin Olsson (KO) tycks tro.

LÅT MIG ÄNDÅ KOMMENTERA några av deras argument: De ojämställda männen kommer inte längre att få gratis markservice utan får betala för den via skattsedeln, skriver de. Ja, och alla andra tvingas via skattsedeln betala för de ojämställda männens markservice. Med glorian på huvudet och utan att riskera några obehagliga köksbordsförhandlingar kan de glädja sig åt att det var de som hade rätt – staten vill ju att du låter någon annan sköta hemarbetet.

DET ÄR JUST DET SENARE som är kärnan i min kritik: En så stor subvention blir de facto normerande, vilket UH och KO tydligen tycker är bra. De är så övertygade om att alla borde leva som de föreslår att de inte ens ser det kränkande i förslaget. Om du beter dig som vi anser riktigt får du subventionen – om inte får du nöja dig med att betala kalaset.

JAG SÄGER: LEVE KONTANTPRINCIPEN! Låt den ensamma mamman själv bestämma om hon vill få sitt hem städat eller gå på krogen i nya röda skor. Gud bevare oss för dessa moderna kommissarier som, i bästa välmening, vill styra människors liv.
Inga-Lisa Sangregorio
frilansjournalist"

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, feminism, familjepolitik, Inga-Lisa Sangregorio, Kerstin Olsson, Ulrika Hagström
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!