SD:s jämställdhet är den bästa

Mattias Karlsson, SD:s jämställdhetspolitiska talesperson, intervjuas här i radions program Nordegren & Epstein i P1, 6 maj 2013.
Det jag uppskattar mest är att SD menar att föräldrarna själva ska bestämma hur föräldraledigheten ska delas. 

Feminismen är problemet - inte de som varnar för feminismen. Blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Älska din nästa/granne - inte hela världen!

För ovanlighetens skull - ett trevligt inlägg, som jag knyckt från den förträfflige "Pappan". Han skrev detta i en kommentar på den välkände Jerlerups blogg.

Pappan

juni 18, 2010

Det ryska ordet för familj är talande: SEMIA. Sämja. Den svenska etymologin visar ju släktskapet med ”sam” som i samma och tillsammans. Men den ryska etymologin är faktiskt ännu mer spännande: sem betyder nämligen sju, och ia betyder jag. En familj är alltså i sin kärna, vad det ryska språkgeniuset anbelangar, sju jag, sju personer.
Kärna, det vill säga: varje jag i denna kärna står i sin tur i centrum för en individuell ödesgemenskap, en krets av andra personer, som var och en i sin tur är centrum i en krets osv.
Du vet den där roliga teorin som kallas Six degrees of separation? Alltså att vi bara är max sex personer bort från alla människor i hela världen: den känner den känner den känner den osv så känner vi alla varandra. Nu stämmer denna teori troligen inte riktigt, men dess blotta förekomst tyder på någor cantralt i det sociala. Samma centrala sak – nästan om en social lagbundenhet – uttrycks av Jesus i satsen ”Älska din nästa såsom dig själv!”. Denna sats är rätt missförstådd. ”Din nästa” tolkas vanligen som ”alla människor i hela världen” men detta är helt fel. INGEN orkar älska ”alla människor i hela världen” och förresten är det tekniskt omöjligt eftersom man knappast kan tala om kärlek på ett seriöst sätt när det gäller personer man inte ens har träffat, än mindre känner en förbindelse med. I den engelska översättningen blir det tydligare: ”Love thy neighbor as thyself!” Neighbor. Nabo på norska. Näraboende. Alltså granne!
Etymologi på granne? GRANNE är den man har en GRÄNS mot. Den som bor nästintill.
Du vet det gamla geometriska demonstrationsexemplet med enkronor: frågan är alltså hur många enkronor det får plats runt en enkrona och svaret är: precis sex. Sex enkronor kan samtidigt ha kontakt med en sjunde, som ligger i centrum.
Där har du dina sex grannar. Som du har att ”älska såsom dig själv”. Låter mer realistiskt än att försöka älska sex miljarder personer som du inte ens känner? Jesus är realist. Och kan sin sak. Nästa fråga blir då HUR LÄR vi oss att älska sex sinsemellan olika personer? Svaret är givetvis: genom att växa upp i en SEMIA, i en FAMILJ. Var och en i familjen är den sjunde personen, omkransad och BERÖRD av sex ”nästor”, grannar eller närstående, dvs de andra familjemedlemmarna.
Lär dig äslak dessa sex, och du har lärt dig hur man älskar sex vänner. det räcker. Var och en av dessa vänner är i sin tur centrum i en vänkrets, och så vidare.
Nu kan det verka lite abstrakt att överföra rumsliga slantar till timliga individer. Människor rör ju på sig och umgår med alla möjliga andra människor under en livstid, och växer kanske inte alls upp i en urbildlig sämja (som du ju konstaterar). Men LÄNDER, kulturella entiteter, FOLK OCH DERAS GEOGRAFIER, ligger faktiskt rumsligen sida vid sida!
Vi i vår kultur måste inte älska alla andra kulturer på hela jorden. Men vi måste älska våra grannkulturer. Annars blir det krig. De sex oss geografiskt mest närstående kulturerna MÅSTE vi ”älska såsom vår egen kultur”, annars blir det osämja!
Så sista frågan: Vad menar Jesus med ”såsom dig själv”. En vanlig tolkning nuförtiden är att han implicerar att man ju älskar sig själv, eller åtminstone borde göra det, och att man har att älska sina medmänniskor precis så mycket som man älskar sig själv. Detta är en lite småkul newagetolkning från vår självgoda och självbespeglande efterkrigstid. Så tänkte man INTE på Jesu tid, och så tänkte inte heller Jesus. Återigen beror denna tolkning på en felöversättning. ”Dig själv” är en förvanskning av det mycket rimligare, mycket krassare och mycket mellanöstligare ”såsom du själv vill bli älskad av dem”. Belästa teologer är på det klara med denna miss, men brukar inte säga något eftersom det idag anses bra med egenkärlek. I alla fall säljer det, i en narcissistisk tid.
Pappan
PS För övrigt anser jag att vi i höst [2010] bör ta vårt sociala ansvar och rösta in SD.

"Pappan" är så klok.
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

SCHLAUG: S lovar ensamstående föräldrar: Nattis

Schlaug är klok, som vanligt:
S lovar ensamstående föräldrar: Vi ger dig möjlighet att jobba på nätter och oregelbundet

"En arbetarrörelse som kräver att småbarnsmammor ska begåvas med möjligheten att jobba oregelbundet och på obekväma tider - vilket forskningen visar ger upphov till traditionella klassjukdomar - är banne mig inte mycket värd. En arbetarrörelse värd namnet borde istället kräva att ensamstående småbarnsföräldrar skall slippa nattarbete."

Just det, för ensamstående småbarnsmammor bara längtar efter att få lämna in sina små på nattis på natten och på dagis på dagen, helt FRIA från sina små förvärvshinder? Och barnen är så lyckliga över att få sova borta, tillsammans med utbildad personal och slippa sina usla föräldrar?
För barnens bästa?

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Ge oss våra barn tillbaka!

 Tänk på detta, ni känslokalla politiker!

"Att inte vara hos sina barn
 när de är små
är som att be någon
att gå på bio åt sig."
Gunnel Linde

"Det är med idéer
 som med små barn.
Man tycker bäst 
om sina egna."
Moa Martinsson

"Det finns ett barn,
ett nyfött barn -
ett rosenrött, nyfött barn.
 Och barnet kvider -
det gör alla barn.
Och modren för barnet till sitt bröst:
då tystnar det.
Så gör alla mänskobarn."
Elmer Diktonius

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Om familjenedbrytningen

Jag fick ett mail från Krister Pettersson, Familjekampanjen:

Du får inte vara med i vår familj !  Du är omöjlig !  Varenda jävla dag !

skriker föräldern till den gråtande, slående fem-åringen i en grupp på fyra – en familj – i ett gatuhörn på stan.
Du får inte vara med i vår familj ….. Familjenerbrytningen har gått långt, och går fort, när barnen genom dagistvånget berövas anknytningen till sina egna föräldrar. Med litet tid med föräldrarna och många och växlande ”personaler” i djungelmiljön på förskolan, lär sig barnen fort, att ingen vuxen är närmare eller viktigare än alla de andra, att man måste gråta och skrika och larma för att få uppmärksamhet, för att någon skall lyssna till ens nödrop ….
De oerhörda förlusterna i mänskliga värden ger oerhörda förluster i människors psykiska och fysiska hälsa. Och upprätthållandet av tvånget är oerhört dyrbart för nationen – så klart synligt i vårt lands kräftgång i nationernas välfärdsliga sedan tvångsstarten 1970.
När detta elände äntligen får sägas ut på bred front,  när förfärligheten blir uppenbar, tänk då på vilka de ledande politiker var,  som tvingade på oss detta totalitära elände: på Palme, Carlsson, Lindquist, Sigurdsen, Persson, Andnor, Sahlin ….  och på dem, som sade sig vara liberala, men som fortsatt upprätthåller det totalitära tvånget och blundar för förtrampandet av några mänskliga rättigheter i vårt land: Reinfeldt, Borg, Björklund ….

Krister Pettersson

Med stöd i de Mänskliga Rättigheterna:

MOT  Politisk styrning av våra barns vård och fostran

FÖR  Lika fördelning av subventioner till barn utan diskriminering på grund av vårdform

***

www.barnensratt.se

http://familjekampanjen.multiply.com/

blogg:  http://familjekampanjen.wordpress.com/

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Se hit, feminister! Ni gör mer skada än nytta!

Det är märkligt; I Sverige där de politiskt korrekta skriker att de minsann gillar "olika", här gör man allt för att tvinga män och kvinnor att bortse från sina medfödda olikheter och försöka bli helt lika. Detta går inte ihop!
Att feminismen är en av mänsklighetens värsta fiender, det måste nu erkännas!

Jag vet ingen som bättre kan visa detta groteska vansinne än Jakob E:son Söderbaum på bloggen Tradition & Fason: Mer familjeliv, mindre arbetsliv:

"Man skulle kunna förklara det stora sociala problemet idag så, att samhället dels har ett behov av förvärvsarbete (A), dels ett behov särskilt för barnfamiljerna av hemarbete (B) – vi kan för exemplets skull kvantifiera detta arbete till 5A + 5B. Man och kvinna ska givetvis dela på dessa mödor, och i egenskap av man och kvinna komplettera varandra. I det gamla samhället var det normalt att mannen försörjde familjen; han gjorde 4A och 1B och kvinnan för sin del 1A och 4B. Kvinnor var INTE mindre värda än männen, väl att märka (jfr 'kvinnor och barn först') – men män och kvinnor betraktades såsom olika, och Familjen betraktades såsom ekvationens utgångspunkt. Båda utgångspunkterna är givetvis rimliga.

Idag har utvecklingen medfört att männen åläggs en fiktiv arvsynd för att i alla tider ha 'förtryckt' kvinnorna, och kvinnorna ska nu 'frigöra sig' från detta onda. [...]

I linje med denna samhällsutveckling har Förvärvsarbetet kommit att ersatta Familjen som ekvationens själva utgångspunkt. Detta uppfattar jag som en mycket negativ, direkt inhuman utveckling." 

Just det! Man har krossat Familjen och satt Förvärvsarbetet i dess ställe! Innerst inne känner vi väl att detta är fel och strider mot vår mänskliga natur? Det finns helt enkelt ingen manlig "arvsynd", inget manligt förtryck av kvinnan. Det finns bara två evolutionärt nedärvda könsroller. Det stora felet är att vi, med feministernas goda minne, nedvärderar den kvinnliga könsrollen.

Läs fortsättningen på bloggen Tradition & Fason!
Han avslutar med det som borde vara självklart i ett humant samhälle:

"Vi behöver i Sverige få till stånd en familjepolitik där familjemedlemmarna får mer tid tillsammans, och där det inte ska vara en ekonomisk fråga huruvida man har möjlighet att taga hand om och taga ansvar för sina familjemedlemmar eller inte."

Tänk att detta ska behöva sägas!? Och att det är politiskt inkorrekt!? Sverige är illa ute.
Kan det vara så illa att feministerna, genom sin vansinniga "jämställdhet", faktiskt förvägrar oss våra mest grundläggande behov av att få ta hand om våra nära och kära?
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, feminister, familj, män, kvinnor, könsroller
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

SD: Låt föräldrarna bestämma!

Enligt mig har Sverigedemokraterna den bästa familjepolitiken. Läs vad Cornelia Dahlberg, SD Norrköping, skriver! Låt föräldrarna bestämma om barnomsorgen

 "Fördela skattepengarna till barnomsorgen enligt samma princip som dagens skolpeng, det vill säga samma summa skattemedel följer med varje skolelev/barn till valfri skola/barnomsorg. Jag föreslår dock att eventuell vinst alltid ska gå direkt in i verksamheten eller tillbaka till skattebetalarna. Till skolstart betalas månadsvis en summa direkt till vårdnadshavarna motsvarande snittsumman som i dag betalas som föräldrapenning och till daghemmen. Föräldrarna får frihet att själva bestämma om de vill lämna sina barn på dagis, till dagmamma, uppfostra sina barn själva - eller en kombination.
Vem kan ha något att invända mot att ge föräldrarna reell möjlighet att bestämma över sitt barns uppväxt, i stället för att lägga den makten i politikers händer? Vem känner sitt barn bättre än föräldrarna?
Politiker har hittills visat att de ignorerar vetskapen om att små barns immunsystem bryts ned av att vistas i stora grupper, förutom den psykiska påfrestning detta innebär. 1-2-åringars hjärnor är enligt forskare inte mogna att ta in så stora mängder intryck som sker på dagis. Och barnkonventionen bryter vi glatt emot genom att tvinga barn att vistas på dagis tio timmar per dag."

Kloka ord. Sverigedemokraterna är ett ljus i det totala politiska mörkret.
Vacker sång om mor och barn

Läs även andra bloggares åsikter om dagis, barnomsorg, familjepolitik, Sverigedemokraterna
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Viktig artikel och video om familjepolitik

Läs denna artikel i GP!: En familjepolitik som gör barnen psykiskt sjuka  Enligt mig det kanske viktigaste som skrivits i Sverige om familjepolitik.

Se denna video! När du orkar och har tid. Den är  över en timma och har flera störande mikrofonljud. Jag fattade bara hälften men jag anar att den är viktig.

Artikeln och videon handlar om anknytning. När barn lämnas bort vid ett års ålder avbryts den påbörjade anknytningen till den viktigaste vuxna, oftast mamman. Dagispersonalen kommer och går och kan ej ersätta den viktigaste vuxna anknytningspersonen. Barnen tar vad de får, nämligen de jämnåriga. Anknytningspersonen bör vara äldre och erfarnare, en ledare och förebild, för att barnet ska bli en harmonisk vuxen. Dagisbarnens brist på en stabil och varaktig anknytning leder till de allvarliga problem som vi nu ser hos våra barn och unga.


Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

(S)kilj er, så får ni bidrag!

 Detta är sant. Det hände i Norrköping omkring 1973. En fembarnsfamilj, fadern polis, modern hemarbetande. Fadern gick till myndigheten och frågade om de kunde få bostadsbidrag. (Skatteomläggningen med ungkarlsskatt även för familjeförsörjaren hade nu gjort att familjen fått svårt att få pengarna att räcka.)
Svaret blev: Ni kan inget få, men om ni skiljer er så kan ni få bidrag. Skilj er!

 Visst är socialismen underbar? Och till mig berättade en folkpartist att han var glad över att det nu är omöjligt att försörja en familj på en inkomst!
 Nu lovar Mona Sahlin att ta bort vårdnadsbidraget. Valfrihet är fult för sossarna och hemmafamiljerna ska krossas. (Jag röstade på sossarna en gång i tiden.)
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se! Sverigedemokraterna

Är barnen hinder vi ska befrias ifrån?

Vad är verklig jämställdhet? Är det det som insändaren i Världen idag menar?

"Den hemarbetande föräldern måste jämställas med den förvärvsarbetande. Det kan ske genom en beskattad och pensionsgrundande omsorgslön, motsvarande dagiskostnaden, för familjens yngsta barn."

Eller är det det som feminister som Birgitta Ohlsson anser att moderskapet i sig saknar allt värde för samhället och att kvinnor måste befrias från sina förvärvshinder genom statlig fostran av barnen från ett års ålder?

 "Om inget oförutsett händer skulle jag vara hemma en första dryg månad som föräldraledig..."

Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnomsorg, familjepolitik, feminism
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Mammor bäst på spädbarnsvård - eller pappor?

 Det finns en del märkliga bloggar som vurmar för jämställdhet genom tvångsdelning av spädbarnsvården. En av dessa är bloggen Medborgarperspektiv.

"...ungefär hälften av alla barn i Sverige föds utanför äktenskapet. Det innebär även att barnets pappa inte har någon som helst vårdnad om barnet när det föds. I Sverige krävs nämligen att ett barn ska vara fött inom äktenskapet för att båda föräldrarna automatiskt ska få gemensam vårdnad om barnet. Och för att överhuvudtaget få rätt till föräldraledighet krävs att man har vårdnaden om barnet![...]
För att pappan överhuvudtaget ska räknas som förälder till barnet krävs att han erkänner sitt faderskap till barnet.[...]
För att han ska få gemensam vårdad och därmed få tillgång till den eftertraktade föräldraledigheten krävs dock att mamman godkänner och skriver under en ansökan till Socialtjänsten om att att pappan ska få gemensam vårdnad om barnet.[...]
För vill man verkligen ha ett jämställt samhälle så är det inte i första hand en kvotering av föräldraledigheten som man bör fokusera på, utan istället att både män och kvinnor ska ha automatisk gemensam vårdnad om de barn de sätter till världen, oavsett om det sker inom äktenskapet eller ej!"

Även några kommentarer är anmärkningsvärda:

"Ja 100% rätt, o den som motsätter sig bör mycket noggrant granskas."

"...konstigt att det ska behövas att en pappa godkänns. Återigen utgår lagarna inte från barnens bästa utan från att en vuxen ska ha makten över barnet. Inte att barnet behöver två vårdnadshavare och helt naturligt de som barnet är närmast släkt med. Mycket märkligt. Detta bygger återigen på tanken att det är mammorna som är bäst för barnen i alla lägen."

Läser man denna blogg (och vissa andra) kan man tro att varje gång ett barn föds, startas ett krig mellan en stackars fader, som inte får vårda sitt spädbarn lika mycket som mamman, och den grymma modern som, av ren egoism, vill ha hela spädbarnsvården för sig själv. (Med nattvak, mjölkstockning, kolik-skrik och blöjbyten.)
Man skulle kunna tro att Sverige är fullt av nedbrutna män, som fått sina liv ödelagda, för att de förlorat sina spädbarn till hemska psykopatkvinnor.
I detta gäng bloggare tycks bara finnas socialister/kommunister? De tycks mena att de korkade föräldrarna inte kan betros att själva få bestämma vem som ska vårda barnet och hur länge. De intelligenta politikerna ska bestämma allt, ända in i sängkammaren och barnkammaren. Förlåt mig men jag mår illa.
Vi människor är ju däggdjur precis som människoaporna. Lika lite som politiker ska tvinga ap-mödrar att dela vården av ungarna med en hanne, lika lite ska de bestämma över oss människor.
Däggdjurshonor (och kvinnor) har genom miljoner år av evolution fysiskt och psykiskt anpassats till att vårda avkomman. Hannarna (och männen) har anpassats till att skaffa föda och försvara sin familj genom jakt och kamp mot fiender. Det sätter givetvis sina spår.
Därför är de flesta kvinnor bäst lämpade att vårda småbarnen. De flesta män är mindre lämpliga, en del rent av olämpliga att vårda spädbarn.

Dessutom får den nyblivna modern extra hjälp genom sina "vårda-barn-hormoner" som utsöndras i hennes kropp, men inte i faderns kropp. Han har bara sitt vanliga testosteron, klart olämplig för spädbarnsvård, alltså.
En annan sak som dessa bloggare bortser ifrån är att en hanne (en man) är skapad för att befrukta så många honor som möjligt. Teoretiskt kan han bli far till 100 barn, utan att veta om det eller påveras det minsta.
En kvinna däremot påverkas enormt av sitt enda barn. Hon investerar helt enkelt mer än mannen i sitt barn.
Kvinnan vet dessutom alltid till hundra procent att det är hon som är modern. Mannen kan aldrig vara lika säker på att vara fadern.

Hur naiva många jämställdhets-skadade svenskar är visade kvinnan, som frågade en muslim varför det bara var mannen, som skulle få ha fyra fruar, medan kvinnorna inte fick ha fyra män.
Milt överseende svarade han:
- Mannen vet alltid att det är hans barn som föds av fruarna, medan kvinnan som har fyra män, inte vet vem som är far till barnen hon föder.

-Javisst ja, jag tänkte inte på det!

Läs även andra bloggares åsikter om feminism, barn, föräldrar, familjepolitik
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Hemmaföräldrar är livsviktiga för Sveriges framtid!

 I mer än trettio år har vi familjekämpar vädjat till sossar, liberaler och feminister att ge svenska föräldrar en ekonomisk möjlighet att vårda sina egna barn.

Vi har vädjat förgäves. Vi har setts som arbetsskygga byfånar. Feministerna har hånskrattat åt oss.
Blev barnen lyckligare och friskare av dagistvånget? Blev kvinnorna friskare och lyckligare av arbetstvånget?

Priset för dagistvånget betalas av våra barn. De separeras från sin trygga förälder redan vid ett års ålder, alltså två år innan den så viktiga anknytningen är färdig. Den blir ju fullbordad först i treårsåldern. Detta vet alla psykologer, men de tiger och sviker därmed alla barn i Sverige. Detta svek är oförlåtligt.

Oförlåtligt är också liberalernas svek. De ställer sig på socialisternas sida mot föräldrarnas valfrihet och barnens rätt till sina föräldrars tid.

Den generation som nu är unga föräldrar, har även de oftast vuxit upp på dagis och utan en fullbordad anknytning. Det naturliga för dem är därmed ytliga kontakter mellan människor. De vet ju inte om något annat.

Ytliga kontakter. Det är allt som svenska folket nu känner till. Verkligt djupa kontakter mellan människor, det är något okänt.De flesta av oss är därmed psykologiskt underutvecklade. Och vi begriper det inte ens. De enda som har upplevt djupa familjekontakter är den äldsta generationen. Och vad de säger räknas ju, som vi vet, inte i Sverige.


Kan det vara därför som det är så långa köer till Barn- och Ungdomspsyk? Är det därför svenska kvinnor tvingas sjukskriva sig för att akut ta hand om sina familjekriser?


Det finns bara två svenska partier (de övriga krigar ju öppet mot familjerna) som förstår detta med att vi människor behöver ett fåtal djupa kontakter hellre än hundratals ytliga och det är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. 

Ingen man kan nu längre känna stoltheten i att kunna försörja sin familj. Möjligheten att försörja någon annan än sig själv är nu ett minne blott. Själviskhet och egoism har blivit normen.

Feministerna har svikit oss alla. Hur kunde detta ske?
Alla vi som vill rädda våra barn, föräldrar och familjer, vi måste rösta på ett av dessa partier; Kd eller Sd. Det är vårt enda hopp.

Läs mer på bloggen Hemmaföräldrar: "När kultureliten idiotförklarar gräsrötterna"

"För i vårt land vill föräldrar verkligen hitta en balans mellan familj och arbete och en majoritet vill ge sina barn mer än ett år i föräldrarnas vård! Istället för att idiotförklara svenska folket och i ledare efter ledare komma med en massa pekpinnar, är det dags att börja lyssna på gräsrötterna och våga släppa fram dem i media."

Familjekämpar finns på Familjekampanjen´s blogg
Anefur, bänk 15, skriver om vårdnadsbidraget: "Valfrihet inget för den liberala pressen!"
Sydsvenskan spyr över vårdnadsbidraget som man kallar KD-fällan.
Vårdnadsbidraget tvingar förskolor att lägga ner, klagar DN.
Per Kågeson: Vänta med dagis i tre år, Ab
Läs även andra bloggares åsikter om feminister, barn, familjer, kristdemokrater, Sverigedemokrater, hemmaföräldrar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Hemmaföräldrar måste jämställas med de förvärvsarbetande!

David Norlin har startat ett nätverk - Pappor för individuell föräldraförsäkring - PIFF. Jag har döpt om det till Pappor i feministfällan. Det passar bättre.

Jag hörde David Norlin i radions studio ett och han visade att han inte förstått något om människans medfödda könsskillnader. Det var tragiskt att höra.
 Han har fastnat i feministernas förakt för kvinnans moderskap och deras beundran för det manliga förvärvsarbetet. Han har gått på feministernas lögn om att kvinnan kan jämställas genom att hon jagas, med hjälp av ekonomisk piska, bort från hem och barn ut till lönearbetet. Detta innebär att barnen förlorar den nära kontakten med båda föräldrarna. Från ett års ålder tillbringar de hela dagarna i barnkollektiv med ytliga kontakter och utbytbara vårdare. Att separeras från modern innan de fullbordat anknytningen vid ca tre års ålder är givetvis förödande för barnen.  

Ingen vuxen lär sig i grunden känna sitt barn och inget barn lär sig i grunden känna någon vuxen. Barn och unga mår idag därmed sämre än någonsin. Även kvinnorna mår sämre av stress och jäkt och dåligt samvete.

Vi måste bryta detta vansinne! Kvinnor kan inte jämställas genom förakt, tvång och piskor. Nej, det krävs respekt och uppvärdering av det kvinnliga könet och dess unika egenskaper.


Därför måste hemmaföräldrar få en lön för sitt arbete med barnomsorg! Varför måste kvinnor byta barn med varandra för att vården ska få ett värde? Det är ju samma jobb som utförs i hemmen som på dagis. Vården av egna barn måste jämställas med vården av andras barn. Detta kan inte feminister inse. Därför måste vi andra inse det.
Vi måste upplysa dem om att jämställdhet inte kan byggas på förakt och tvång utan på respekt och valfrihet.
Vad feministerna inte vill förstå är att det är inte moderskapet och vården av barnen i sig som ger henne en sämre ställning i statusjakten, utan etablissemangets förakt för moderskapet och vården av barnen. Så istället för att tvinga kvinnor bort från barnen måste arbetet med dem uppvärderas. Det är ju så enkelt. Varför förstår de inte?
Men det finns trots allt två partier som visat att de vill förstå. Och det är Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Tack och lov!

Att en av föräldrarna får möjlighet att vara hemmaförälder ger faktiskt även den bortaarbetande föräldern mer tid för en djupare kontakt med barnen. Ledigheten kan då helt ägnas åt barnen istället för med hushållsarbete. Alla vinner!

Barn, familj och moderskap är tre ting som vi måste respektera och uppskatta. Då kommer kvinnans jämställdhet som ett brev på posten!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familjepolitik, feminism, kristdemokraterna, Sverigedemokraterna
Läs även andra bloggares åsikter om hemmaföräldrar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Jämställdheten - ett nytt kvinnoförtyck

Att ekonomiskt tvinga kvinnor att lämna bort sina ettåringar till dagis - och kalla det jämställdhet - är bara ett nytt kvinnoförtryck. Man omyndigförklarar kvinnorna. De måste återigen stå under en förmyndare. Nu är det inte mannen som förtrycker, utan feminister och politiker.
Far är rar, skriver Expressen. Citat:

"Jan Björklund och majoriteten av partistyrelsen har inför den kommande kongressen sagt nej till en tredelad föräldraförsäkring. Men den feministiska eldsjälen Birgitta Ohlsson och fem av hennes kollegor i styrelsen reserverade sig.[...] Socialdemokraterna - som införde den andra pappamånaden - fattade härom veckan kongressbeslutet att tredela. [...] Jan Björklunds argument mot en tredelning är att 'det inskränker ju familjernas valfrihet. Föräldrar är man tillsammans.'[...]Men det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen präglar kvinnors hela liv. Mammor jobbar mycket mer deltid än män eftersom barn- och hemansvar i hög grad blir deras domän under föräldraledigheten. Det i sin tur präglar bilden av 'en god mor'.[...]Det leder till sämre ekonomi och sämre pension. Den yrkesmässiga och ekonomiska friheten för alla kvinnor måste alltså ställas mot babyfamiljers valfrihet."

Nej, snälla självutnämnda kvinnoförmyndare, valfriheten behöver inte alls ställas emot någonting! (Jan Björklund ska ha heder för att han försöker stå emot vansinnet.)
Allt som behövs är att vi i Sverige erkänner att vård av egna barn är ett värdefullt arbete, precis som vård av andras barn! Vården av egna barn måste alltså jämställas med ett arbete. Då får alla en ekonomisk och yrkesmässig frihet att välja. Tvånget försvinner och kvinnan blir äntligen jämställd på riktigt. ( Ett parti vill detta: Sverigedemokraterna.)


Läs även andra bloggares åsikter om barnomsorg, familjepolitik, feminism, folkpartiet, Sverigedemokraterna
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!
http://intressant.se/intressant

Staten - en usel förälder

Karin Yngman skriver(på Emils Tankar): "Feminismen gör mammor till traditionella pappor"

"Man har successivt lagt beslag på barnen till att bli statens egendom (produktionskuggar på tillväxt), och det har kunnat ske, dels genom skolplikten, dels genom att föräldrar pö om pö har kopplats bort från den omkostnad som vård, fostran och bildning för med sig. De får vara med och betala genom skattsedeln, men har inget direkt inflytande över hur pengarna används. Föräldrar tvingas godkänna staten och dess fostringsmetoder som ersättare för den egna vården och insatsen.[...]Lek med tanken att vi har kommit ett steg längre i gisslandramat. Istället för att ge föräldrar och barn ett års frist med föräldraförsäkring, så hugger man barnet direkt på BB. Rent ekonomiskt skulle det säkert vara en guldgruva. Föräldraförsäkringen är svindyr, och arbetslinjen borde kräva ett mer rationellt förfarande med barnproblemet…

Varför vänder det sig i magen när vi tänker på spädisskola men inte på förskola för ett- och tvååringar, som lika mycket behöver närheten till sin mamma eller pappa? Är det för hjärntvätten: ”Vi har vääärldens bästa förskola!”? Är det för att all tillstymmelse av stolthet över att vara framför allt mamma har berövats oss? I Sverige är mammor snarare som goda fäder, som umgås med barnen efter arbetsdagens slut. Som om det räckte. Ett helt land fullt av traditionella pappor…Och detta kallar man feminism. Det är snarare den mest vulgära form av ett manssamhälle man kan föreställa sig.

Var finns ideologerna? Skäms, ni som kallar er liberala! Ni borde gräva fram er ideologiska kompass och komma upp på banan igen. Uppdatera era kunskaper om den viktiga anknytningen och pedagogik, så att ni hamnar i nutid. Dra politiska slutsatser utifrån kunskap och ideologisk renhårighet, och erkänn föräldrarätten!"

Tack Karin Yngman! Det var ord och inga visor!

Läs även andra bloggares åsikter om barnomsorg, familjepolitik, feminism
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Feministernas dröm - barnbefrielse?

Feminister diskuterar barn och föräldrar på "Skriet från kärnfamiljen". Frågan var om man skulle få vara hemma i fem år.

FiaLisa sa: "Nej jag skulle bli tokig."

Helga sa: "Jag älskade att vara mammaledig, och ser verkligen fram emot nästa ledighet. Men efter 14 mån klättrade jag på väggarna och det var underbart skönt att börja jobba igen! Min man var då hemma i 8 mån. Vår son var 2,5 när han började hos dagmamma, men han är adopterad och då kan det vara klokt att dra ut på f-ledigheten för att stärka anknytningen. Nä, max ett år hemma var säger jag."

Världen enligt J sa: "Ja, det är tur att det inte är fri f-penning i evigheters evigheter. Jag misstänker dessutom att önskemål av typen att vara hemma i fem år inte har så mycket att göra med att man tror att det är bäst för barnen, utan att man helt enkelt inte vill jobba..."

Anonym sa: "Ta bort föräldrapenningen helt och hållet. Det är en skam att lämpa över sitt eget ansvar att försörja sig själv och de barn man sätter till världen på andra medborgare. Har man inte råd att försörja sig själv och sina barn ska man heller inte skaffa barn!
Samhället behöver färre parasiter som lever på andra, inte fler! Och definitivt inte de som parasiterar på samhället på heltid i fem år!"

Feminix sa: "Varför ska föräldrar behöva slösa bort flera månader på värdelöst strunt som barn? Personalen ska ha barnen, basta! Obligatorisk förskola direkt från BB! Den yttersta konsekvensen av feminismens krav på barnbefrielse är att barnen tillverkas i provrör på barnfabriker. Man kan då få exakt antal barn (framtidens arbetare) som samhället har behov av utan att vuxna behöver avstå från enda dags arbete. Barnbefrielse är lyckan! Arbetet är meningen med livet!" (satir)

Feminister älskar visst sina barn - på avstånd!

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Låt föräldrarna jobba som fostrare till barnen!

När allt går riktigt illa, när tonåringar mördar tonåringar, då skriker man att föräldrarna måste ta sitt ansvar.

Men politikerna har ju tagit ifrån föräldrarna jobbet med att fostra barnen. Båda föräldrarna ska ju idag jobba heltid med något annat. Det måste de för att överleva ekonomiskt. Jobbet som fostrare av barnen är ju inte öppet för föräldrarna. Öppet för alla andra är det - utom för barnens egna föräldrar.

Vem begär att någon ska sköta ett jobb, när man tvingas jobba heltid med ett annat jobb?

Föräldrarna träffar sina barn bara på sin fritid, korta stunder morgon och kväll, när alla är trötta och då ska allt hushållsarbete skötas. Hela dagarna, när barnen är vakna och kan fostras och påverkas, då jobbar ju föräldrarna med något annat. Det är ju dagis- och skolpersonalen, som är avlönade för jobbet att fostra våra barn - inte föräldrarna.

Sluta skuldbelägg föräldrarna när det går åt skogen! Det är ju politikerna som är de skyldiga. Personal kan inte ersätta föräldrar som fostrare åt barnen. Nu ser vi ju hur det går!

Nu måste jobbet med barnens fostran göras till ett jobb som även föräldrarna tillåts få ta, om de så vill. Ge föräldrarna en statlig fostrarlön för att jobba som fostrare av sina barn. Gör föräldraskapet till ett jobb, helt enkelt. Ett jobb som föräldrar kan välja. Märk väl att ingen förälder tvingas ta detta jobb, bara för att det blir tillåtet!

Sjuttonåriga Fridah Jönsson skriver i Metro: "Skjutsa oss hem istället för att twittra!" Citat:

"Och någonstans bland anorexi, rakblad och bup-köer så börjar jag undra var ni föräldrar är någonstans. Var är ni när era barn behöver er?

Hur kan ni inte se att något är fel när er dotter kommer hem efter att ha ”varit på filmkväll” och både klänningen och livet har förstörts på samma kväll?

Var är ni när er son byggt upp så mycket aggressioner inom sig att han går ut och låter närmaste person bii offer för dem? Vad är det som gör er så upptagna att ni inte har tid för era barn?

Jag är livrädd för min generation. När femtonåringar mördar varandra fem dagar innan skolavslutningen så vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen."

Hör nu detta nödrop från våra unga! Låt nu för Guds skull föräldrarna få lov att ta jobbet som fostrande föräldrar åt sina barn!

Vi kan göra något för barn och föräldrar: Rösta på Sverigedemokraterna! (Vill ni inte det? Rösta då på Kristdemokraterna!)

Läs även andra bloggares åsikter om föräldrar, barn, familj, feminism, barnomsorg, Sverigedemokraterna, kristdemokraterna,
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Stoppa invandringen och avlöna moderskapet!

Invandringen måste stoppas tills vi löst integrationsproblemen med de som redan är här! Endast verkliga flyktingar, ca 5%, ska tillåtas.

Att ta in ännu fler arbetslösa afrikaner och araber, när de som redan är här inte kan få ett värdigt liv, det är oansvarigt. De nya kan då inte heller få ett värdigt liv. De blir arbetslösa, trångbodda och en del blir kriminella.

Stoppet får vara så långt som krävs; 10 till 50 år. Huvudsaken är att inte ta in fler, som inte kan erbjudas ett värdigt liv.

Befolkningsfrågan löses genom att stimulera svenska kvinnors barnafödande. Det sker genom att uppvärdera kvinnor som föder och vårdar sina barn. De ska ha lön, motsvarande dagiskostnaden, för detta viktiga arbete i statens tjänst. Föda och vårda nya medborgare är ju ett samhällsnyttigt arbete. Det är inte, som nu menas, en privat hobby, som ska vara oavlönat. Vården av barnen ses nu felaktigt som en del av det oavlönade hemarbetet. Det är givetvis fel eftersom barnen är människor och inte en del av hemmet.

Moderskapet måste alltså uppvärderas, även om feministerna inte vill det. Feministerna får helt enkelt ge sig.

Läs även andra bloggares åsikter om invandring, familjepolitik, feminism, moderskap,
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Sanning och lögn om barnomsorgspengen

Så här säger Jan Björklund om barnomsorgspengen:
"Med barnomsorgspeng ökar föräldrarnas valfrihet, eftersom barnomsorg nu kommer att finnas i olika former så länge den håller god kvalitet."

Detta håller inte Bo C Pettersson, en av giganterna bland kritikerna mot familjepolitiken, med om. Så här skriver han i ett genmäle till en artikel i Nerikes Allehanda (finns ej på nätet):

"Vilseledning i NA om barnomsorgspengen

I en nyhetsartikel i NA 2/7 under rubriken 'Sköt barnomsorgen själv – få betalt av kommunen', ger skribenterna läsaren intrycket att den lag om ”Barnomsorgspeng”, som trädde i kraft 1 juli, plötsligt skulle göra det enkelt för en förälder att få betalt från kommunen för att själv ta hand om sina småbarn hemma.

Men riktigt så enkelt som artikeln ger intryck av är det inte; föräldern måste t ex:

• Öppna firma i barnomsorgsbranschen med allt vad det innebär av administrativt krångel för folk som kanske inte alls är inställda på att bli egna företagare.
• Ta emot minst lika många 'främmande' barn som egna.

• Kunna visa att firman besitter god barnomsorgskompetens.

Vad detta innebär i praktiken är svårt att förutsäga, men tämligen säkert är att kraven kommer att utesluta många föräldrar som tar hand om sina barn på ett alldeles utmärkt sätt.

• Kunna visa att lokalerna är ändamålsenliga för större barnomsorgsverksamhet (än de förmodligen var avsedda för).

Återigen, hur dessa regler kommer att tillämpas i praktiken återstår att se, men även här torde man kunna utgå från att många hugade – och i övrigt lämpliga – kommer att förkastas.

Från ovan listade villkor framgår att även vår nuvarande borgerliga regering (alltså, inte bara vänstern) är beredd att gå långt för att förhindra att föräldrar gör det mest naturliga, det de är biologiskt programmerade för: att ta hand om sina barn när de är små!

Den nya lagen om barnomsorgspeng gör mig och andra, som vill se mer valfrihet i barnomsorgen, kluven:

Å ena sidan innebär pengen otvivelaktigt ytterligare en möjlighet för föräldrar att göra det så många av dem instinktivt vill, å den andra innebär alla till den knutna villkor att godtycket och orättvisorna i statens behandling av föräldrarna förvärras. (Vissa kommer att godkännas som barnomhändertagare, andra att förkastas, på grundval av villkor som staten fastställer och som föräldrarna inte har något inflytande över.)

Kombinera insikten om denna nya möjlighet och dess villkor med alla övriga befintliga delsystem med tillhörande villkor, som ingår i den svenska familjepolitiken (barnbidraget, föräldraförsäkringen, bostadsbidraget, den kommunala barnomsorgen och vårdnadsbidraget), och fram träder bilden av en familjepolitiskt träsk som inte bara är svindyrt samhällsekonomiskt och grundlagsstridigt i sina frihetsinskränkningar utan också så komplicerad att ingen, inte ens statens egna experter som jobbar heltid med det, kan alla detaljerna.

Det är dags för storstädning i familjepolitiken! Skrota alla ovan listade delsystem och ersätt dem med en enda lösning, t ex en generell barnomsorgspeng som föräldrarna antingen kan stanna hemma för eller köpa barnomsorg för!

Först då försvinner godtycket och orättvisorna och först då försvinner möjligheten för staten att styra föräldrarna i den för dagen rådande politiskt korrekta riktningen.

Bo C Pettersson, Västerås

Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid (www.barnensratt.se)"

Denna lösning, en generell barnomsorgspeng som föräldrarna antingen kan stanna hemma för eller köpa barnomsorg för ligger helt i linje med Sverigedemokraternas familjepolitik. Så här skriver man i sitt Idédokument om familjepolitik:

"Sverigedemokraterna vill avskaffa maxtaxan inom barnomsorgen och istället tilldela föräldrarna en summa pengar som står i rimlig proportion till den kostnad som kommunala barnomsorgen har för varje barn. På så sätt kan föräldrarna själva välja den form av barnomsorg som passar deras barn bäst och ingen är mer kompetent att göra det valet än just föräldrarna."

Läs även andra bloggares åsikter om barnomsorg, familjepolitik, Sverigedemokraterna
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Död åt feminismen - leve könsrollerna!

Sverige klarar sig bättre utan feministerna, men vi klarar oss dåligt utan trygga familjer. Feministerna har lurat i kvinnorna att män är lika bra på spädbarnsvård som de själva. Om nu deras drummel till karl skulle vägra, så ska kvinnan genast skilja sig från uslingen. Och då står hela feministkåren där och hurrar och firar att ännu ett äktenskap har spruckit.

När sanningen faktiskt är att normala män är urusla på att sköta spädbarn, just för att de är bra på tuffare och hårdare tag, än små skrikande spädbarn. De kan hjälpa till, men inte ha huvudansvaret. Erkänner man bara detta enkla blir förhållandet mellan könen så mycket bättre. Vi är olika, för att vi ska göra olika saker och komplettera varandra. Förstår vi bara det går allt mycket bättre.

Feministerna har skadat oss och ljugit för oss.

De har gjort vården av barnen till något så uselt och värdelöst att ingen normal människa kan ägna sig åt dessa värdelösa varelser.

Och hela svenska folket (nästan) har låtit sig luras! Men barn är förstås inte värdelösa. De är det värdefullaste vi har.

Hur ska man då kunna jämställa kvinnan om man inte ska tvinga henne bort från barnen? Jo, man ska förstås jämställa vården av egna barn med vården av andras. Hemmet ska jämställas med dagis.

Den summa som ett barn kostar på förskolan ska den förälder ha som lön för att arbeta med de egna barnens omsorg. Vård av barnen ska inte bara ses som en kort semester från det riktiga jobbet - det ska också ses som ett riktigt jobb - om föräldrarna så vill. Ett fritt val mellan hemmet och dagis - utan ekonomisk diskriminering. Svårare behöver det inte vara.

Detta är riktig värdekonservatism kombinerat med liberalism och jämställdhet.
Död åt feminismen och leve könsrollerna!

Läs även andra bloggares åsikter om familjepolitik, feminism, feminister
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!