Främlingsfientlighet via SEA
Svenska evangeliska alliansen torgför främlingsfientliga åsikter. Det anser artikelförfattarna.
Svenska evangeliska alliansen (SEA) är en
kristen organisation med ambitionen att samla Sveriges evangelikala
kristna. I alliansens nätverk ingår bland andra pingströrelsen,
Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén och Trosrörelsen. Samfundsledare,
pastorer, opinionsbildare, författare och en riksdagsledamot för
Kristdemokraterna ingår i styrelsen. Organisationen har alltså en bred
förankring i svensk frikyrklighet. Samtidigt visar det sig att den
torgför djupt främlingsfientliga åsikter.Från olika håll i dagens Europa odlas myter om mångkulturalismens misslyckande. Främlingsfientliga krafter utmålar etniska och religiösa minoriteter som problem och hot. Romer och judar står i skottgluggen i delar av Östeuropa medan muslimer och invandrare från Mellanöstern/Afrika utmålas som det stora hotet av främlingsfientliga krafter i väst. En inte helt ovanlig uppfattning är att muslimerna håller på att ta över Europa. De politiker och andra som förespråkar en generös flyktingpolitik och ett mångkulturellt samhälle, de ”politiskt korrekta” eller ”kulturmarxisterna”, beskrivs som förrädare, antingen naivt blinda för verkligheten eller medvetet konspirerande med ”muslimerna”.
Det finns många engagerade kristna och församlingar som tar avstånd från den här typen av uppfattningar, står upp för mänskliga rättigheter och på ett positivt sätt arbetar med flykting- och integrationsfrågor. Men vi tvingas också konstatera att det finns fördomar och främlingsfientlighet i kristna sammanhang, något som kan avläsas i sociala medier och kristen press. Och inom SEA.
För en kort tid sedan publicerade Mats Tunehag, styrelsemedlem i Evangeliska alliansen, en bloggtext där islam stämplas som en ”arabisk beduin-religion som fastnat i 600-talets sedvänjor” och samtidigt påstås, lika okunnigt som kränkande, att lögn och bedrägeri är en dygd för muslimer i kampen för att utbreda islam. Tunehag anknyter till en uppdelning av världen där den efterblivna, oföränderliga och hotfulla muslimvärlden ställs i kontrast till det dynamiska, toleranta och goda västerlandet. Den muslim som invandrar till väst är ambassadör för det ”islamska” hotet.
Tunehags text uttrycker inte bara en privat åsikt utan är också publicerad på SEA:s hemsida som ett av organisationens officiella nyhetsbrev. Den speglar, vid sidan av andra texter på hemsidan med likartat innehåll, en analys av omvärlden som är vanlig i den antimuslimska miljön.
I en text målar SEA upp en bild av hur muslimer i dagens Europa tar över bostadsområden, trakasserar kristna, tilllämpar sharialagar, förtrycker kvinnor och hotar politiker. Integrationen av muslimerna har misslyckats, något som kopplas till den ”smygislamisering” som pågår. Denna invasion pågår ”medan Europa sover”, och med politikernas goda minne. ”Medan politiker tassar tyst omkring i det politiskt korrekta rummet så islamiseras Europa”, heter det. Även svenska medier ägnar sig åt ”medlöperi” genom att dölja sanningen; SEA pekar i detta sammanhang särskilt ut Aftonbladet, DN och Rapport.
I en annan text utvecklar SEA tankarna på en konspiration, en ohelig allians för vilken ”kristna i Västvärlden är måltavlor - även i Sverige.” Bilden av en ”trojka” målas upp, som ”agerar gemensamt” för att ”knuffa andra nerför”. I trojkan ingår ”fundamentalistiska sekularister, homosexuella lobbygrupper och islamister”. Vi kristna är illa ute och kommer, om vi inte ser upp, bli utsatta för förtal, diskriminering och förföljelse, varnar texten. Strategin liknas vid nazisternas förföljelse av judar; den gick från diskriminering till trakasserier och slutligen ” som på räls till Auschwitz ”. ”I dag - liksom då - finns en märklig allians mellan nazister och muslimer”, fortsätter SEA, och låter därmed påskina att muslimernas slutliga mål, liksom nazisternas, är förintelse av fienden.
Man skulle kunna avfärda dessa fullkomligt befängda föreställningar som parodiska om inte beskyllningarna vore så oerhört grova och kränkande och den här typen av konspirationsteorier visat sig så farliga.
Mot denna bakgrund finns det anledning att fråga hur Svenska evangeliska alliansen, dess styrelse och samfunden i nätverket - EFK, pingströrelsen och så vidare - ställer sig till den bitvis grova islamofobi som uttrycks på hemsidan. När allt kommer omkring har SEA ett ansvar för vad som publiceras på hemsidan. Det faktum att dessa texter är tillgängliga i hemsidans nyhetsarkiv indikerar en acceptans för främlingsfientliga idéer.
Som evangelikala kristna känner vi ansvaret att lyfta denna fråga. I våra ögon är alarmistiska och konspiratoriska budskap som målar fiendebilder och uppmuntrar till misstänksamhet så långt ifrån evangeliska man kan komma. Församlingens kallelse handlar om något helt annat, att gestalta Guds rike genom att välja tolerans, respekt, medmänsklighet och öppenhet.
Per Hammarström, historiker vid Mittuniversitetet, pingströrelsen
Anders P Lundberg, sociolog Linnéuniversitetet, Svenska kyrkan
Kristian Steiner, fredsforskare Malmö högskola, Vineyardrörelsen
Tunehags svar:
torsdag 30 aug 2012
Vissa läser texter som en viss potentat läser bibeln. Det
finns något som heter sammanhang och helhet över tid. Den som kan läsa
och har följt mina texter och tal – och mitt engagemang - under många år
vet att jag inte är emot muslimer, men kritiserar den uppenbara brist
på demokrati och brott mot mänskliga rättigheter som finns där islam har
ett avgörande inflytande. Det må gälla Saudiarabien eller Rinkeby.För det andra diskuterar jag faktiska händelser och väldokumenterade verkligheter. Ni skriver att en bild målas upp “hur muslimer i dagens Europa tar över bostadsområden, trakasserar kristna, tillämpar sharialagar, förtrycker kvinnor och hotar politiker”. Vill och vågar ni diskutera detta eller är ni bara intresserade av att klistra billiga etiketter på dem som presenterar vad som faktiskt händer och sker? Den som rör sig bortom högskoleinstitutioner och läser andra tidningar än Aftonbladet och DN, kan få veta vad som händer.
Det finns exempelvis bostadsområden i England där Sharia råder. Vilka är de stora förlorarna? Kvinnor och konvertiter. En imam från Rinkeby i Stockholm sa i Sveriges Radio att de som lämnar islam – i Sverige – ska avrättas. Jag har träffat kristna i Sverige och övriga Europa som lämnat islam och som trakasseras och hotas till livet av muslimer. Har ni aldrig hört talas om hot mot politiker, journalister och konstnärer som ifrågasatt islam, exempelvis i Holland och Danmark? En del har till och med mördats. Känner ni inte till detta undrar man vilken planet ni befinner er på. Allt detta har jag skrivit om och hänvisat till konkreta fall. Och de är många. Ni gör endast svepande generaliseringar. Billigt.
Unken skåpmat blir inte bättre när den serveras några år senare med fler servitörer. Ni verkar ha dammat av Steiners gamla rapport och anklagelser där han räknat ord och spekulerat fritt om mina egentliga avsikter med mina artiklar. Denna undermåliga metod har inte blivit bättre med åren.
Redovisning av väl dokumenterade händelser av förtryck i muslimvärlden kallar Steiner för att ”stigmatisera islam”. Jag försökte upprepade gånger få svar på hur detta kan kallas stigmatisering, och vilken vetenskaplig metod som används för att dra sådana slutsatser. Men Steiner undvek länge frågan och sent omsider meddelade han att han skulle ”konsultera kollegor i detta ärende”. Är månne denna debattartikel resultatet av den konsultationen?
Steiners rapport tog en upprepad kritik som bevis på fientlighet, men han analyserade inte kritiken i sig. Rapporten frågade inte huruvida det demokratiska underskottet i muslimvärlden är reellt utan fokuserade på hur många gånger det påpekas.
Steiner medgav redan då att han inte var intresserad av fakta, utan han ville försöka mäta hur och hur ofta kritik framfördes mot brott mot mänskliga rättigheter i muslimvärlden. Även Hammarström säger i en mailväxling att brotten mot mänskliga rättigheter är av sekundärt intresse.
Här skiljer vi oss åt. Jag har ägnat hela mitt liv åt människor och verklighet, åt kamp för mänskliga rättigheter och religionsfrihet.
Ni verkar vara mer intresserade av att räkna ord, felcitera och spekulera fritt om vad andra egentligen tycker – trots att det inte finns täckning för det i texterna. Ni verkar välja att smutskasta dem som kämpar för muslimers rätt till det ni tar för givet: yttrandefrihet och pressfrihet.
Jag har i över 20 år rest och arbetat i cirka hälften av världens länder, med stort fokus på muslimvärlden. Jag har suttit med muslimer och kristna, tagit del av människors tårar och sorg när de berättat om tortyr, övergrepp och mord. Detta är ingen pseudodebatt i akademiska elfenbenstorn, fjärran från verklighet och människor. Jag kom för några dagar sedan hem från Asien där jag återigen fick möta människor som kunde berätta om det som jagspeglar i mina artiklar.
Jag är gift med en icke-svensk - som också jobbar med människorättsfrågor internationellt; cirka 90 procent av mina vänner, bekanta och kollegor är inte svenskar utan människor av olika kulör i både hud och livsåskådningar. Jag har personligen engagerat mig för muslimer att få komma till och stanna i Sverige.
Mina iakttagelser bygger även på otaliga rapporter, artiklar, böcker och filmer som dokumenterat bristen på demokrati, förtryck av kvinnor, bristande yttrande- och religionsfrihet.
Jag har i över 20 års tid arbetat för demokrati och mänskliga rättigheter för alla, inklusive muslimer. Jag är talesman för Evangeliska Världsalliansen, en paraplyorganisation som representerar över en halv miljard kristna. Jag sitter med i den globala ledningsgruppen för Advocates International, ett nätverk av 30 000 kristna jurister i över 100 länder.
Vad gör vi? Arbetar för ett reellt innehåll i de ord som ni avslutar artikeln med: ”tolerans, respekt, medmänsklighet och öppenhet”. Yttrandefrihet innebär att olika åsikter tolereras och får framföras utan risk för repressalier. Respekt innebär att man kämpar för och respekterar mänskliga rättigheter, som existerar för att upprätthålla människovärde och bevara mänsklig frihet. Medmänsklighet innebär att kämpa för kvinnors rätt att bli behandlade likvärdiga med män. Öppenhet innebär att man vågar tala om det underskott på demokrati och mänskliga rättigheter som finns i länder och områden där islam dominerar.
Ni undviker att hänvisa till namngivna texter. Det blir svårt för läsaren att kontrollera vad som verkligen skrivits och hur ni hartolkat det. Dessutom använder herrarna citattecken ganska fult – det är omöjligt att veta vad som verkligen är citat och vad som bara är satt inom citationstecken. Bekväm och bedräglig debatteknik.
Detta påminner om ”forskaren” Steiners agerande för några år sedan när han analyserade mina artiklar. Inför rapportens avslutning bad Steiner om ett möte där intervju skulle ske. Samtalet skulle bandas och jagutlovades en bandkopia. I efterhand ville han dock radera allt han själv sa i samtalet, eftersom han var rädd för att hans ord skulle ”kunna användas av någon annan”, emot honom själv. Steiner, som inte drar sig för att indirekt karaktärisera mig som rasist, menade att hanutsatts för karaktärsmord eftersom han blivit ifrågasatt i en tidningsintervju.
Mycket dumheter har sagt och begåtts i vetenskapens namn. Skulle Steiners metod ha använts mot Torgny Segerstedt hade han väl anklagats för att stigmatisera tyskar när han konsekvent fördömde det förtryck som Nationalsocialisterna stod för.
Mats Tunehag
tisdag 4 september 2012
Stämmer påståendena i Hammarströms, Lundbergs och Steiners artikel?
Tyvärr har en viktig debatt om destruktiva inslag i islam delvis övergått till att handla om en negativ syn på muslimer, något som jag inte alls delar.
Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, som Expressen skrev häromdagen på ledarplats. Det går att vara kritisk mot islam men ändå älska muslimer.
Låt oss titta på några påståenden i Hammarströms, Lundbergs och Steiners artikel.
De menar att jag målar upp en bild av en förtäckt muslimsk invasion av Europa
Men genom att läsa artikeln ”Medan Europa sover” kan man se att jag egentligen refererar till en intervju med den engelske biskopen av Rochester, Michael Nazir-Ali. Det är han som utifrån sitt arbete har ”iakttagit att alltfler bostadsområden blir muslimska, och där är icke-muslimer inte välkomna.” Sedan refererar jag till faktiska händelser.
De menar även att jag utvecklar tanken på en konspiration och ohelig allians, av fundamentalistiska sekularister, homosexuella lobbygrupper och islamister, som tydligen medvetet kämpar tillsammans mot kristna.
Men läser man artikeln ”Trappan och trojkan” kan man se att jag syftar på att de utgör en ”märklig trojka som står gemensamt”. Att påstå att olika rörelser samverkar och kämpar mot en gemensam motståndare innebär inte att man samtidigt påstår att de har haft hemliga överläggningar. Få tror väl att socialdemokraterna har haft hemliga överläggningar med vänsterautonoma grupper i sitt motstånd mot extremhögern? Jag nämner inte ens ordet ”konspiration” i texten.
Jag har heller aldrig insinuerat att alla muslimers ”slutliga mål, liksom nazisternas, är förintelse av fienden”.
De menar att jag påstår ”lögn och bedrägeri är en dygd för muslimer i kampen för att utbreda islam” (min markering). Som om muslimer i allmänhet ljuger för att breda ut sin tro.
Men i artikeln ”Kan man vara moderat nazist?” gör jag inte alls detta kategoriska påstående om alla muslimer utan för ett teoretiskt resonemang. Jag lyfter fram de komplicerade begreppen ”taqiyya” (ljuga) och ”kitman” (lura, bedra) och skriver att ”[d]et är påbjudet inom islam att ljuga och bedra för islams skull, för dess utbredning, för att islam ska segra. Lögner och bedrägeri är alltså inte synd, utan snarare tvärtom: de är en dygd” (min markering).
På ett liknade sätt kan till exempel en del kristna se det som en dygd att sälja all sin egendom och leva ett asketiskt liv. Eller att begå lagbrott vid civila olydnadsaktioner. Men det innebär inte att alla kristna tycker så.
Mats Tunehag
Jesus, islam & Sverige: Jesu fyra förhållningssätt gentemot människor, religion och förtryck
Mats Tunehag svarar på kritiken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar