Solidaritet med de sina

Bloggaren Oskorei intervjuas av Mohamed Omar och säger:

"Vad man här kan notera är den paradox det innebär att vissa islamofober angriper sidor hos islam som också förekom hos deras egna förfäder. Att de alltså försvarar det liberala system som i praktiken orsakar det svenska folkets förvandling till det Nietzsche kallade ”de sista människorna” och som Otto Weininger uttryckte ett sådant kyligt förakt för.

Liknande märkligheter kan man se när arga sverigedemokratiska debattörer angriper det de ser som ”klanism” hos exempelvis invandrade albaner, alltså att de är solidariska med de sina. När det är just avsaknaden av sådan solidaritet som är grunden till svenskarnas problematiska situation.

Man önskar här från sverigedemokratiskt och liberalt håll att göra de egna bristerna universella, snarare än att komma tillrätta med dem. Det talas exempelvis ofta illa om ”hederskultur”, men den diametrala motsatsen till hederskänslor är fadern som utan att bry sig accepterar att hans dotter får barn med en våldsam missbrukare.

Det senare är precis lika illa, men diskuteras överhuvudtaget inte som ett problem i media. Vilket får ses som en oroande illustration av individualismens totala dominans i dagens Europa. Därmed naturligtvis inte sagt att de extrema formerna av hederskultur skulle vara något positivt."

Solidaritet med de sina, det ser jag förstås som något positivt. Det är något vi svenskar skulle behöva mer av. Bland partierna återfinns det väl bara hos Sverigedemokraterna. Och för detta hånas de av de övriga partierna, vilka hyser mer solidaritet med invandrarna än sina egna landsmän. Det övriga snacket är en aning för komplicerat för mig.

Oskorei synes mig som en märklig herre. Han är en av Mohamed Omars favoritbloggare.

Länk till intervjun.

Läs även andra bloggares åsikter om islam, Mohamed Omar, Oskorei
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!