onsdag 18 februari 2009

Nej till muslimsk svenskhet!

Luciano Astudillo påstår att han älskar Sverige. Samtidigt menar han att svenskheten inte duger. Det behövs en ny svenskhet:
"Den stora behållningen i boken är hans agitation för att vidga svenskheten. Att vi i Sverige behöver skapa ett nytt vi, ett vidare vi.(Boken är Qaisar Mahmoods "Small, medium eller large.)

Mauricio Rojas, i boken "Ensamhetens labyrint" står för en annan åsikt:
"Det kan kanske irritera icke-svenskar, men svenskarna kan rimligtvis inte inrätta sitt samhälle bara för att göra utlänningarna nöjda och glada." (Rojas har lämnat Sverige, Merit Wager, efter att ha blivit utfrysen av folkpartiet, för att han talade klarspråk om invandrares brottslighet.)
Åter ett bevis att man riskerar sitt jobb, om man säger sanningen om invandringen och dess följder.

Den politiskt korrekte Jonas Ek (s) riskerar ingenting. De konflikter, kravaller och kriminalitet som den stora invandringen av muslimer lett till, förklarar Ek med svenska folkets nationalism. I Nationalism göder konflikter skriver han:
"Invandring är således inte ett 'hot' mot våra samhällen. Vi måste släppa våra bland andra nationalistiska, rasistiska och främlingsfientligt föreställda gemenskaper och våra krav på 'etnisk och kulturell' konformitet och konformism. Om vi istället ser avvikelse som norm istället för undantag kommer vi en bra bit på vägen. Hur ska vi annars bekämpa bland annat sexism i vår strävan efter att uppnå jämställdhet?
Om jag förstår honom rätt så menar han alltså att vi svenskar måste ändra vårt nedärvda sätt att tänka och känna. Vi måste sluta se våra nära som nära, våra gelikar som gelikar, sluta se kristna, blonda nordbor som normen för vanliga svenska människor. Istället ska vi se muslimska araber och afrikaner som normen för svenskheten. Minoriteterna ska bli normen. Majoritetsbefolkningen ska bli de avvikande. Som i Orwells bok. Nyspråk. Krig är fred. Främling är släkting.

Han tycks ha svårt att skilja mellan orsak och verkan:
"De två länder som främst strävat efter en assimilationspolicy är de två länder som extremhögern hyllar allra mest; Jean-Marie Le Pens Frankrike och Pia Kjærsgaards Danmark. Är det en slump att det är just i dessa länder som de värsta upploppen har förekommit? Är det en slump att bilar sticks i brand i just dessa länder? Nej, för vid varje tillfälle som någon försöker beröva en ens värdighet, rätt till tolerans, respekt och delaktighet så kommer någon förr eller senare att bjuda motstånd."
Han tycks mena att invandrarnas kravaller är en legitim reaktion på ursprungsbefolkningens nationalism och extremhögerns fientlighet. Men är det inte tvärtom? Är inte extremhögerns framgång en följd av att allt fler ser avigsidorna med massinvandringen av folk med alltför främmande kultur? Är inte den nyväckta nationalismen en följd av att ursprungsbefolkningen ser sin kultur hotad av muslimernas utbredning och ökande krav?

Ska vi verkligen acceptera att den svenska svenskheten byts ut till en muslimsk?
Nyamko Sabuni är i full färd med att ändra normen.
Är våra politiker svenskfientliga?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
Jag har placerat min blogg i Norrköpingbloggkartan.se!

2 kommentarer:

  1. Blattarna skall definitivt inte få definiera svenskhet. Varken dom eller våra egna landsförrädare som kryper för dem. En dag kommer dom atts tällas inför folktribunaler och det kommer finnas mer än gott om bevis mot dem. Det har dom själva sett till att frikostigt ge oss. Dom kommer inte slippa undan bara genom att skylla på att dom lydde order.

    SvaraRadera
  2. Det var ju också ett intressant resonemang den här Jonas Ek för. Det han vill säga i andra stycket verkar vara nått i stil med: "Vi måste vara muslimer och andra invandrare till lags, annars kanske dom blir arga och börjar bränna bilar."
    Undrar just om han hade tänkt likadant om det var nazi-huliganer som ställde till med eländet?

    SvaraRadera