"Och den heligaste av alla kor, mångkulturen, får bara nämnas i positiva ordalag. När Expressen utnämner Föreningsgatan i Malmö till 'Hatets gata' strömmar ilskan mot oss skåningar eftersom läsarna antar att det är skånska nazister som hotar och hatar judarna. Det faktum att det är muslimska invandrargäng som står för i princip alla hoten, undviker tidningarna att skriva.
När medierna har sjunkit så lågt är det inte bara viktigt med ett Tryckfrihetssällskap, jag dristar mig till att påstå att det är alldeles nödvändigt för att vända utvecklingen i Sverige. Vårt land är farligt nära att övergå från demokrati till demokratur. Om vi inte redan har passerat gränsen …[...]
För drygt ett år sedan kom ett nytt politiskt parti in i riksdagen och vad man än tycker om Sverigedemokraternas politik så är det ett faktum att de inte tillåts föra sin talan på samma sätt som andra partier i gammelmedierna och att deras företrädare blir av med sina jobb (Therese Borg, Richard Jomshof) eller utesluts ur facket (Fredrik Lantz). Och varje gång SD demonstrerar attackeras de av våldsamma motdemonstranter vars pöbelfasoner medierna knappt rapporterar om."Och sen skriver Ingrid Carlqvist något som får mig att häpna, så bra är det:
"Livsfarligt att kritisera MohammedKanske finns det ännu hopp? Jag vill tro det.
Plötsligt insåg jag var den stora skillnaden mellan dem som vuxit upp med islam och oss som fostrats i den judisk/kristna världen ligger. Det är inte bara religionen i sig som skiljer oss, utan det faktum att kristna och judar är så insmorda i Upplysningens marinad att vi inte ens reflekterar över den längre. Det är fullständigt självklart för oss att vetenskap och förnuft går före religiös tro.
Tyvärr har denna självklara övertygelse fört något dåligt med sig, nämligen att västerlänningar i allmänhet och svenskar i synnerhet förutsätter att människor i övriga världen delar samma övertygelse. Vi vill helt enkelt inte inse att det är en central del av islam att Koranen består av Guds egna ord, något som bevisas av att profeten Mohammed var analfabet. Den som ifrågasätter innehållet, som Salman Rushdie gjorde i Satansverserna, kan mista livet. Att det är så kan vem som helst själv kontrollera genom en enkel Googlesökning.
Så när vi ser att Kurt Westergaard och Lars Vilks utsätts för mordförsök för att de tecknat skojiga bilder av profeten Mohammed, så förutsätter vi att det handlar om enstaka stollar. I stället för att kraftfullt fördöma dessa illdåd, tycker vi synd om brottslingarna för att de ”lever i utanförskap” och så hånar vi Vilks och säger att hans rondellhundar ändå är så fula att de inte borde få kallas konst.
Ytterst få verkar förstå att Lars Vilks rondellhundar ingår i ett både konstnärligt och politiskt projekt där det som borde vara våra dyrbaraste ägodelar – yttrandefriheten, tryckfriheten, åsiktsfriheten – ställs på sin spets. Inte ens Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutson orkar stå upp för Vilks rätt att säga vad han vill. I en DN-artikel från mars 2010 skriver hon att hoten mot Lars Vilks inte är några hot mot yttrandefriheten därför att Vilks inte har tystnat (min kursivering)."
Ett typiskt exempel på den naive och godtrogne västerlänningen är Maria Sveland: "Hatet som gör mig politiskt deprimerad" Enligt henne är det inte islamismen som är faran, utan de som varnar för islamismen.
Det är lika dumt som att påstå att Churchill, som varnade för Hitler var faran, medan Hitler var en ofarlig dumbom. En vacker dag kommer även Maria Sveland att inse hur fel hon hade. Hoppas bara att det då inte är för sent.
Läs även andra bloggares åsikter om Tryckfrihetssällskapet, Ingrid Carlqvist, islam, mångkultur, Sverigedemokraterna, Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar