torsdag 23 juni 2011

Lämplig litteratur på svenska fängelser

Detta borde vara obligatorisk läsning på svenska fängelser. Då kan de intagna förstå hur oerhört bra de har det. Det händer i Marocko.
"En tidig morgon 1973 arresterades Ali Bourequat och två av hans bröder plötsligt i sina hem. Kungen misstänkte att maken till en f d älskarinna till honom var i den franska underrättelsetjänstens sold och ville pressa Bourequats att avslöja vad de visste. Men de kunde inte bekräfta något. Som straff hölls de fängslade i arton år, tio av dem i Tazmamart, ett isolerat, för omvärlden helt okänt fängelse vid Atlasbergens fot. Det bestod av en betongbunker, gömd inne i en militärförläggning. Varje cell var två gånger tre meter, sängen en betongbrits. Bourequat skildrar detta helvete av mörker, smuts och stank med dess sadistiska fångvakter. Hälften av fångarna avlider efter hand. Under sommarmånaderna är det hett, de övriga månaderna isande kallt. Det senare är värre. Bara tack vare en oerhörd psykisk och moralisk styrka kan bröderna klara sig genom umbärandena och tortyren."
En sida med arabisk litteratur, med Ali Bourequats bok "Jag såg solen två gånger på tio år".

Från fängelset Tazmamart i Marocko. (Jämför med standarden i svenska fängelser!):

"I cellen fanns det 14 hål som skulle ge ljus och luft. Trots hålen var det becksvart. Cellens väggar var tapetserade av kackerlackor som kröp in genom ventilationshålen.
- Vi ruttnade bort i vår egen avföring, i en vidrig stank som trängde in i väggarna. De var täckta av ett lager smuts som blev tjockare för varje år som gick, säger Ali.
Fångarna fick ett par sandaler utskurna ur gamla däck. Sandalerna höll inte länge och tvingade därför fångarna att gå barfota. Tånaglarna växte över varandra och trängde in i köttet. Fångarnas lukt gjorde vakterna illamående.
När de kom för att lämna mat vid ingången till cellerna, skyndade de sig att stänga dörren för att inte kräkas. Frukosten bestod av bröd och dryck, någon blandning mellan te och kaffe. Kokta kikärtor serverades till lunch, och på kvällen åt de spagetti som flöt omkring i ljummet vatten. Menyn var alltid densamma."
Amnesty Press: Att leva i en likkista
Johnny Rivers sjunger "Jailer Bring me water"

Jag har placerat min blogg i Norrköpingbloggkartan.se!

1 kommentar:

  1. Sådana fängelser borde vi ha i Sverige också. Då hade det kriminella livet inte varit lika attraktivt längre som nu.

    SvaraRadera