torsdag 10 december 2009

Ett friskt samhälle behöver hemmaföräldrar

Alltsedan hemmaföräldrarna krossades (med ungkarlsbeskattningen på 70-talet) har svenska folket mått allt sämre och sämre.

Förr kunde kvinnor vara hemma i så många år som de behövde, för att ge sina barn en trygg start i livet. Kvinnorna hade tid för den mänskliga kontakten mellan generationerna. Detta goda och viktiga var oavlönat och makthavarna inbillade sig att det kunde krossas utan att ge skadliga konsekvenser.

Nu ser vi resultatet. Sjukskrivningarna ökade. Kvinnorna var tvungna att sjukskriva sig för att kunna ta hand om barn och familj när kriserna blev akuta. Stressen och oron gjorde kvinnorna sjuka. De tvingades sjukskriva sig.

Och politikerna begriper ingenting! Ojojoj! Svenska folket är världens friskaste men också världens mest sjukskrivna folk. Hur kan det komma sig? Det måste bero på FUSK! Fusk, var det enda politikerna kunde tro.

Man krossade familjerna och gjorde folket sjukt och sen kallar man folket för fuskare!

Men det handlar inte om fusk. Det handlar om att Sverige har flest mödrar ute i jobb utanför hemmet, jämfört med andra länder. I flera andra jämförbara länder kan fortfarande de flesta småbarnsmödrar vara hemma. De vårdar sin familj och då håller de sig friska. Hoppsan! Hemmaföräldrar är friskvård?!

I Sverige kan ingen mor vara hemma. Då tvingas de jobba tills de blir sjuka, utbrända och sjukskrivna.

Detta samband borde ett barn begripa. Men våra "intelligenta" politiker kan inte inse det uppenbara.

Låt föräldrar jobba i hemmet med sina barns omsorg! Då kan svenska folket få chansen att må bättre igen. LÖN TILL HEMMAFÖRÄLDRAR!
Det enda parti som vill detta är Sverigedemokraterna. Tack SD!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
Jag har placerat min blogg i Norrköpingbloggkartan.se!

4 kommentarer:

  1. Hej, Feminix.

    Först och främst vill jag tacka dig för en bra blogg. Dessutom har jag märkt att du får in ganska många militanta multikulti kommentarer och jag måste berömma ditt tålamod med dessa.

    Jag flyttade från Sverige för länge sen. Man kan väl säga att den utlösande faktorn var Bengt Westerberg och hans asylpolitik, men även familjepolitiken var starkt bidragande. Min fru vill vara hemma med barnen och detta är helt enkelt inte möjligt i Sverige. Även om man har pengar nog går det inte eftersom om barnen inte går på dagis får de inga kompisar och för att få dagisplats måste båda föräldrarna arbeta.
    Min uppfattning är att Sverige har skapat en familjepolitik som endast är normal under krigstid. Att man kan vara "stolt" över detta är helt enkelt sjukt.

    Nu bor jag i Schweiz där det är normalt med hemmafruar. Skillnaden i barnens uppträdande är dramatisk. Om man går på gatan hälsar alla barn artigt, ingen skadegörelse, väldigt lite ungomsvåld, etc. Men visst finns det även andra faktorer som förklarar dessa skillnader, t.ex att Schweiz har väldigt restriktiva asyllagar.

    Kan väl bara tillägga att jag har varit sprudlande glad ända sen folkomröstningen kring minareterna. Känns som att jag bor i rätt land.....

    (P.S jag är en kapitalistisk marknadsliberal och jag har förstått att du är gammal (S) väljare. Det gläder mig oerhört att folk med så olika inställning på den normala "vänster-höger" skalan kan komma överens om behovet att radikalt förändra immigrations och familjepolitiken i Sverige. SD är i sanning ett nytt samlingsparti)

    SvaraRadera
  2. Tack Utlandssvensk! Intressant med dina erfarenheter av Schweiz. Känns uppmuntrande att träffa på någon som delar min syn på familje- och invandringspolitiken.

    SvaraRadera
  3. Här är ännu ett inlägg i nativitetsdebatten:

    http://demokratbloggen.wordpress.com/2009/12/12/sveriges-nya-chans/

    SvaraRadera
  4. jag tycker att islam är en ond religion som för-
    bjuder män och kvinnor att umgås. det är helt sjukt. hur kan det vara förjudet med kärlek och
    känslor? jag tycker att vi alla ska protestera
    mot denna otäcka människosyn och propagera för
    friaoch jämlika relationer. könssegregering är
    värre än rassegregering tycker jag.

    Marie-Louise Larsson Solna

    SvaraRadera