Irshad Manji skriver:
"Västerlänningar har bugat inför multikuturalismen och bedövat sig till att tro att vad som helst duger. Vi ser vår benägenhet att acceptera allt, som en styrka - till och med en kulturell överlägsenhet (även om få skulle erkänna att man ser det så). Radikala muslimer, å andra sidan, ser våra inkluderande instinkter som en form av korruption som gör oss slappa och vilsna. De anser att så svaga själar förtjänar att besegras.
Därför: ju mer vi försöker acceptera och tolerera dem, desto mer växer deras förakt för vår 'svaghet'. Den ultimata paradoxen är därför att vi, för att kunna försvara vår mångfald, måste bli mindre toleranta. Eller åtminstone mer vaksamma.
Varken det urvattnade ordet 'tolerans' eller den glidande frasen 'ömsesidig respekt' duger som guideande värdering. Varför tolerera våldsamt bigotteri? Vari ligger det 'ömsesidiga' i deras version av 'ömsedidig respekt'? Amin Maalouf, en fransk-arabisk författare, träffade mitt i prick när han skrev att 'traditioner förtjänar respekt bara om de är respektabla - det vill säga, enbart om de i sig själva respekterar de grundläggande rättigheterna för alla män och kvinnor'."
För varje krav muslimerna får igenom, för varje eftergift från multikulti-politikerna, växer deras
"styrka" och ökar deras förakt för de dekandenta och veka svenskarna. Steg för steg ska de införa islamismen, men de ska inte basunera ut det på gator och torg.
Läs även andra bloggares åsikter om islam, muslimer, mångkultur
Den dagen dom lyckas ta över kommer det bli blodbad - på oss!
SvaraRadera