Mohamed Omar - sanning eller lögn?

Mohamed Omar har ju lurat omgivningen tidigare, så man undrar ju.
Talar han sanning nu?: "Jag kallar mig inte längre islamist"

"Muslimer hatar varandra med ett glödande, fanatiskt hat. Detta hat är lika gammalt som islam själv. Det är inte, som man ibland får höra, något som imperialisterna inplanterat för att försvaga muslimerna. Muslimerna har aldrig varit enade i ett rike. Flera riken har slagits om makten. Det är inte heller önskvärt med en sådan federation bland annat därför att shiiterna skulle bli en förtryckt minoritet och förmodligen massakreras.

Det är svårt för muslimer som förtrycks av andra muslimer att övertygas om att de bör enas med sina förtryckare för att stå upp mot västerländsk imperialism. [...]

Den riktning av islam som jag känner mig befryndad med, sufismen, är en förföljd grupp. Sufier diskrimineras och dödas. Inte av icke-muslimer, utan av muslimer. Särskilt av muslimer som av våra medier brukar definieras som islamister. [...]

Jag är förvisso muslim. Det är också mina värsta fiender. De som hatar mig mest och som verkligen skulle kunna skada mig är inte icke-muslimer. De är muslimer som dessutom betraktar sig själva som 'rättrogna' och 'frälsta' (ja, de kallar sig 'den frälsta skaran', utan att skämta). De hatar mig för att jag tillhör sufismen och för att jag kritiserar wahhabismen. Man varnar för mig i moskén. [...]

Det finns tolkningar av islam som är bra. Det finns andra som är dåliga, rentav farliga och destruktiva. Med vissa tolkningar av religionen är det som med spriten: där den går in, går vettet ut. Jag har sett glada och sunda människor konvertera till islam och förvandlas till zombier. [...]

Det är inte sekularister som mördar sufier, det är muslimer. Det är inte sekularister som spränger moskéer, det är muslimer. Det är inte sekularister som vandaliserar helgongravar, det är muslimer. Det är inte sekularister som bränner eller förbjuder sufisk litteratur, det är muslimer. [...]

De allra flesta som talar om att 'islam ska styra' är fanatiska wahhabiter som hatar sufier mer än de hatar icke-muslimer. Jag föredrar tveklöst ett sekulärt styre framför ett wahhabitiskt."

En sak vet jag: Jag är glad att jag inte är muslim. Alla som funderar på att konvertera borde läsa detta först.

Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Islamistens vänner?

 Som alltid när det rör sig om Mohamed Omar drabbas jag av akut illamående och en svimningskänsla. Kanske beror det på hans segervissa framtoning och hans många anhängare. Han har över 1 300 vänner på Facebook. De kan väl inte alla vara omedvetna om Omars förvandling från mediernas gulligulliga poet till en oresonlig fanatiker, islamist och antisionist?

Jag roade mig att kolla vilka hans vänner är. Somliga blev jag förvånad över, andra inte.
Ett litet urval av Mohamed Omars Facebook vänner:
1: Abdirisak Waberi. Han anser att mannen kan ha fyra hustrur. Han är muslim och kandidat på moderaternas riksdagslista. Vad tänkte moderaterna på?
2: Ali Esbati. Han är vänsterpartist, född i Iran, kom till Sverige 1986, och är känd för att han ville röka ut överklassen från Östermalm och Askim genom att bygga flyktingförläggningar där.
3: America Vera-Zavala. Vänsterpartist.
4: Anna Waara. Konverterade till islam 2005. Talesperson för Svenska muslimer för fred och rättvisa.
5: Aron Etzler. Chefred. tidningen Flamman. Tidigare Ung Vänster.
6: Cherin Awad. Halal-TV-muslimen som först sade sig stödja dödsstraff genom stening för otrohet, men som sen tag tillbaka det.
7: Daniel Lillman. Troende muslim som menar att Nyamko Sabuni är islamofob och att hennes oro för att muslimska friskolor kan fostra framtida självmordsbombare är helt taget ur luften. Han vill även att vi ifrågasätter 11 september.
8: Isobel Hadley-Kamptz. Journalist på bl.a. Expressen.Citat: "Omar är en spritt språngande uttalad antisemit som inte skyggar för samarbete med kända nazister."(i en kommentar) 
9: Jonas Hassen Khemiri, författare till Ett öga rött.
10: Jüri Lina. Citat: "det inte finns några större ideologiska skillnader mellan nationalsocialism, kommunism och socialdemokrati."
11: Luciano Astudillo. Socialdemokrat. Blogg: Jag älskar Sverige

Läs även andra bloggares åsikter om islam, Mohamed Omar
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Invandrade muslimer blir svenskar?

Jag tror inte att muslimer som kommer till Sverige känner sig som svenskar i sitt hjärta. Det kvittar vad naiva politiker säger. Medborgarskap betyder inte automatiskt att hjärtat är svenskt. Barn som föds i Sverige av två invandrare räknas visst automatiskt som "svenska" i statistiken. Det är idioti. Det borde vara lojaliteten med landet och folket som ska räknas.

Naiva politiker borde läsa Mohamed Omars blogg. Där framgår med önskvärd tydlighet att muslimer inte alls har för avsikt att bli svenskar. Omar är "svensk". Men var finns hans lojalitet?

I en kommentar till detta inlägg på sin blogg skriver Omar: "Anarkokonservativ har helt rätt i sin analys. Jag har lång erfarenhet av umgänge med vänsterintellektuella.

För dem är islam en skam för det palestinska motståndet. Jag skulle kunna skriva mycket om det. Men vi kan ta det på tu man hand.

Vänstern generellt hoppas att den muslimska världen ska sekulariseras på samma sätt som väst och de tror att islamismen endast är en villfarelse som kan förklaras socioekonomiskt och psykologiskt."

Bra att Kent Ekeroth tar debatten med naiva Kristdemokrater. Läs här!

Läs även andra bloggares åsikter om islam, Mohamed Omar, Kent Ekeroth, kristdemokraterna
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Islam - Europas räddning?

Med häpnad och bestörtning läser jag Mohamed Omars intervju av bloggaren Oskorei. Menar han verkligen att islam och muslimer kan ses som Europas räddning från sin av liberalerna degenererade civilisation? Döm själva:

"Som högerradikal tillhör man en idétradition som har många beröringspunkter med islam både historiskt och i världsbilden. Traditionalister som Julius Evola och René Guénon var positiva till islam, detsamma gällde många av ledarna för de idag så demoniserade 1930-talsrörelserna.

Inte minst Mussolini är känd för sin positiva syn på både islam och iranier. I mer modern tid ser vi exempel på detta som italienaren Claudio Mutti, som både är en kunnig högerradikal och muslim. Detsamma gäller delar av den Nya Högern, liksom nationalisten Christian Bouchet.

Man kan även nämna den försiktiga relationen mellan den franske nationalisten Le Pen och den muslimske, kamerunsk-bretonske komikern Dieudonne, Martin Schwarz som menar att Europas folk bör anamma islam, och de eurasiska tänkarna som ser en allians mellan bland annat Europa och Iran som en motvikt mot det liberala USA.

Så även om det finns många islamofober och islamkritiker så är situationen inte entydig, inte i nuläget och definitivt inte om man går några decennier tillbaka i tiden. Flera av dessa historiska företrädare för den europeiska antiliberala traditionen, som Ernst Jünger, Carl Schmitt, Julius Evola, Oswald Spengler och Per Engdahl, torde dessutom vara av stort intresse för en framväxande generation europeiska muslimer, eftersom de befann sig i en liknande situation som dessa befinner sig i nu. Mitt i en degenererad civilisation som målmedvetet monterade ner allt som de lärt sig att tro på och värdesätta."

Ser han liberalismen som faran och islam som räddningen? Eller har jag missuppfattat allt?
Länk till intervjun.

Läs även andra bloggares åsikter om islam, Mohamed Omar, Oskorei
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!

Solidaritet med de sina

Bloggaren Oskorei intervjuas av Mohamed Omar och säger:

"Vad man här kan notera är den paradox det innebär att vissa islamofober angriper sidor hos islam som också förekom hos deras egna förfäder. Att de alltså försvarar det liberala system som i praktiken orsakar det svenska folkets förvandling till det Nietzsche kallade ”de sista människorna” och som Otto Weininger uttryckte ett sådant kyligt förakt för.

Liknande märkligheter kan man se när arga sverigedemokratiska debattörer angriper det de ser som ”klanism” hos exempelvis invandrade albaner, alltså att de är solidariska med de sina. När det är just avsaknaden av sådan solidaritet som är grunden till svenskarnas problematiska situation.

Man önskar här från sverigedemokratiskt och liberalt håll att göra de egna bristerna universella, snarare än att komma tillrätta med dem. Det talas exempelvis ofta illa om ”hederskultur”, men den diametrala motsatsen till hederskänslor är fadern som utan att bry sig accepterar att hans dotter får barn med en våldsam missbrukare.

Det senare är precis lika illa, men diskuteras överhuvudtaget inte som ett problem i media. Vilket får ses som en oroande illustration av individualismens totala dominans i dagens Europa. Därmed naturligtvis inte sagt att de extrema formerna av hederskultur skulle vara något positivt."

Solidaritet med de sina, det ser jag förstås som något positivt. Det är något vi svenskar skulle behöva mer av. Bland partierna återfinns det väl bara hos Sverigedemokraterna. Och för detta hånas de av de övriga partierna, vilka hyser mer solidaritet med invandrarna än sina egna landsmän. Det övriga snacket är en aning för komplicerat för mig.

Oskorei synes mig som en märklig herre. Han är en av Mohamed Omars favoritbloggare.

Länk till intervjun.

Läs även andra bloggares åsikter om islam, Mohamed Omar, Oskorei
Jag har placerat min blogg i Norrköping på bloggkartan.se!