Krossa familjen är att krossa nationen

I Sverige är det lika tabu att prata om könsroller och den traditionella familjen som om massinvandringen och hotet från islamiseringen.
I Sverige har man krossat familjen. Den finns inte kvar som ekonomisk enhet, inte som social, barnafostrande, trygghetsgivande enhet för släkt och vänner. Ingen har idag tid med sina nära och kära, mycket mindre med vänner och bekanta.

Dock erkänner de flesta goda makthavare att familjen är grunden för ett gott samhälle, med starka, trygga medborgare. Det erkänner man inte längre i Sverige.

Någon har sagt att starka familjer är den bästa försäkringen mot en förtryckande statsmakt. Och någon i England sade att familjen var den bästa välfärden.

I Sverige har man krossat familjen för att låta staten bli än starkare och göra människorna totalt beroende av statens välvilja, från vaggan till graven. I Sverige kan ingen längre påräkna hjälp från släkten eller familjen. Vi har varken tid eller pengar till att hjälpa varandra.

De maktfullkomliga sossarna har fått som de ville.

Staten vill fostra barnen för att forma framtidens medborgare till maktlösa och fogliga undersåtar, som ska rösta på sossarna för att få behålla sina bidrag.

Från Feminix´s Verkstad:

• Istället för att tvinga bort kvinnorna från det “värdelösa” arbetet med barn, hem och familj, måste givetvis detta arbete uppvärderas. Det måste jämställas med arbetet med andras barn, andras hem och andras familjer.
• Jämställ hemmabarn med förskolebarn och hemmaföräldrar med bortaföräldrar!
  
• Finns det något parti i Sverige, som vågar kräva detta?

Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnomsorg, islamisering, islam, hemmaföräldrar, feminister

Svenskförakt

Fosterlandskärlek har blivit fult. Svenskförakt har blivit fint.

Vadå svensk? Ledare av Rebecka Bohlin i Arbetaren 26 november 2008.

• Efter folkpartiets valframgång 2002 på kravet om språktest för invandrare och i ljuset av sverigedemokraternas växande opinionsstöd är moderaternas utspel om ett svenskkontrakt kanske inte så förvånande. Det ger en fingervisning om att vi kommer att få se mer av populism inför valet och att det finns en risk för att Sverigedemokraterna får slå an tonen på ett högst obehagligt sätt.

Folkpartiets framgång visar att svenska folket tycker att språktest är ett riktigt krav.

• Moderaterna ska ta ställning till vad de kallar ett svenskkontrakt på sitt framtidskonvent kommande helg. Men redan nu är debatten igång. Partisekreterare Per Schlingmann tänker sig ett kontrakt som bland annat innebär att invandrare skriver under att de accepterar ”svenska” värderingar och att det ska få konsekvenser för den som bryter kontraktet, exempelvis i form av ekonomiska sanktioner. De exempel som getts har främst handlat om jämställdhet: ”invandrare” måste acceptera den ”svenska” jämställdheten.

I Sverige ska givetvis svenska värderingar gälla. Svenska värderingar är raka motsatsen till islamska värderingar, vilka är oförenliga med frihet, jämlikhet och demokrati.

• Socialdemokraternas Luciano Astudillo är positiv och tycker sig se likheter med det förslag om ett etableringskontrakt som Jens Orback lade fram för några år sedan. Men förslagen saknar likheter. Etableringskontraktsförslaget innebar ersättning till nyanlända som inte lönearbetar utifrån en individuell handlingsplan som skulle omfatta antingen svenskstudier eller en praktikplats. Det är inte principiellt annorlunda än att betala ut a-kassa enbart till arbetssökande eller sjukersättning bara till sjuka.
• Att koppla ersättning från stat eller kommun till värderingar är däremot något helt annat. Till att börja med finns det ju inga ”svenska” värderingar, inte ens om jämställdhet. Visserligen har de nordiska länderna stuckit ut bland de liberala demokratierna för sin förhållandevis radikala jämställdhetspolitik, men inte ens genusforskare som ägnat år åt att vetenskapligt studera detta har kunnat slå fast att det därmed går att säga att det finns en nordisk jämställdhetsmodell.

Att förneka allt svenskt är typiskt för de självföraktande svenskarna, som kryper inför muslimerna. Muslimerna föraktar också de mesiga svenskarna. De tror också att gud föraktar de otrogna svenskarna.

• Enligt forskaren Eva Magnusson finns dessutom ett tjugotal olika politiska betydelser av ordet jämställdhet – det kan stå för nästan vad som helst. Vissa lagar har klubbats igenom i jämställdhetens namn: Som pappa/mamma-månader i föräldraförsäkringen, att våldtäkt är förbjudet även inom äktenskapet eller att gemensam vårdnad för barnen är vad som gäller vid skilsmässa så länge föräldrarna kan samarbeta.
• Men det som är lagstadgat gäller redan alla och behöver inte befästas i ett kontrakt. Det som inte är lagstadgat däremot, det har alla – svenskar, invandrare, kvinnor, män, gamla, unga, vänster, höger, uppe, nere, vilka man än vill peka ut – rätt att ha olika åsikter om. Kristdemokrater får a-kassa som alla andra, trots att de vill ha vårdnadsbidrag som många andra anser undergräver jämställdheten. Allt annat vore ju absurt.

Det som är lagstadgat och brottsligt för oss, som att inte slå sin fru eller hedersmörda sina döttrar, är gud behagliga görningar och helt förenligt med muslimernas sharialagar. Lagar som står över svenska lagar, enligt rättrogna muslimer. Att döda sin dotter som brutit mot guds lag, genom att ha pojkvän, är en gud behaglig gärning och återupprättar familjens heder. Detta är oförenligt med våra värderingar, lagar och traditioner. Försök att fatta det!

• Absurt skulle kunna vara ordet som sammanfattar förslaget om svenskkontrakt. Men låt oss vara snäppet tydligare. Att göra en uppdelning i Vi och Dom, där bara de som invandrat ska förbinda sig till vissa värderingar, sammanfattas bäst som: rasistiskt.

Det är inte våra västerländska demokratier som har absurda värderingar. Det är muslimerna och islamisterna som har de absurda värderingarna. De tror att om en muslim dödar en otrogen räknas det inte som mord i guds ögon, och heller inte i sharialagarna. Muslimerna har redan gjort uppdelningen i Vi och Dom. Detta har inget med rasism att göra. Det handlar om striden mellan en religiös diktatur och våra västerländska demokratier. Försök att förstå det!

• Feminix Grön
• Rebecka Bohlin, svart och röd.

Läs även andra bloggares åsikter om svenskförakt, islam, muslimer

Varför skrotades Luciabeslutet?

Från kommentarerna på Leif Haglunds s-blogg kommer detta som väl visar att Sverigedemokraterna har rätt när det gäller invandringen. Den politik som Sverigedemokraterna vill föra idag var ju sossepolitik år 1989. En politik som även moderater och centerpartister höll med om. Idag kallas man väl rasist om man vill återinföra Luciabeslutet?

• Leif Haglund: Om "luciabeslutet" 13/12 1989 har jag enbart gott att säga.
• Flyktingströmmen - jag använder termen "flykting" i dess vida, svenska betydelse - hade under andra halvan av 1980-talet börjat bli så stor att, som du uppger, vår mottagningskapacitet inte klarade av att ta emot alla som sökte sig hit. Sveriges resurser räckte inte till. I det läget gjorde den socialdemokratiska regeringen det enda riktiga, nämligen satte stopp för fortsatt flyktingmottagande. Folk som hade verkliga flyktingskäl berördes inte.Det här beslutet visar att den politiska ledningen fram till luciadagen 1989 hade förstånd och klarsyn och handlingskraft att ingripa mot något som höll på att urarta.
  

År 1989 insåg s-regeringen att Sverige inte klarade av alla invandrare som ville komma hit. De var helt enkelt för många. Detta insåg sossarna 1989.

• Socialdemokraterna förlorade valet 1991 och efterträddes av regeringen Bildt. Jag var politiskt aktiv även på den tiden och minns väl vad som nu skedde. Folkpartiets ledare Bengt Westerberg, socialminister i den borgerliga regeringen, kräver att luciabeslutet ska upphävas. De övriga i regeringen vill till en början inte gå med på detta, men Westerberg hotar med att spräcka regeringen om han inte får sin vilja igenom. Inför det hotet ger Carl Bildt med sig. Fr.o.m. nu är det fritt fram för asylökande till Sverige och man är inte sen att hörsamma signalerna från det lilla välmående landet i norra Europa.

År 1991 tog regeringen Bildt över. Bengt Westerberg hotade då att spräcka regeringen om inte moderaterna och centern gav med sig, och mot allt förnuft, övergav Luciabeslutet. Nu öppnades dörren till Sverige på vid gavel.

• Nåväl, den borgerliga regeringen satt bara en mandatperiod och socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1995 med Ingvar Carlsson som statsminister. Året efter, mars 1996, efterträddes han av Göran Persson. Situationen i det svenska flyktingmottagandet var nu värre än när luciabeslutet togs fem år tidigare. Man kunde därför förvänta sig att regeringen skulle ta ett nytt luciabeslut. Men något sådant kom inte. Istället lades locket på för diskussion om flyktingpolitiken.

År 1995 återtog sossarna makten. Men nu var Luciabeslutet begravt och locket var på. Läget var värre än 1989, men detta fick inte diskuteras. Svenska folket blev inte tillfrågat. Invandringen kallades "mångkultur" och skulle tvingas på oss,
antingen vi ville eller ej, antingen vi hade råd eller ej. Varför?

• Jag frågar mig varför partiledningarna, både hos mitt parti och hos de borgerliga, medvetet lät missförhållandena fortsätta utan att vidta några som helst åtgärder. Vad var det som fick dem att blunda för verkligheten? Man hade dessutom inte folkets mandat för sitt agerande./Leif Haglund
  

Mellan 1989 och 1991 gjorde svenska politiker en helomvändning i invandringen. Från en restriktiv invandring med förnuft till vidöppna dörrar. Varför är det så viktigt att den svenska kulturen ersätts med en obestämd "mångkultur"?

Läs mer i Exit Folkhemssverige!

Läs även andra bloggares åsikter om Luciabeslutet, invandring, mångkultur

Sverigedemokrater är som gammelsossar

Hur var det Tage Erlander sa?

• Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden. Hämtat från Wikiquote.

Det var 1965. Han jämförde oss med USA, som då hade svåra raskravaller. Han hade rätt. Då var Sverige en idyll. Nu är allt det borta...

Vad säger Mona Sahlin? Hur vill hon lösa invandringens problem? Jo, genom att ta in fler!

• Sverige är det land i Europa som tar emot flest flyktingar. Det har vi gjort med högt huvud trots att problemen varit stora. Ska vi stänga gränsen och säga: ”Vi har haft lite svårt att integrera så därför kan ni inte komma hit och få skydd nu”? (Dagens Arbete, 2007)

Problemen beror inte på för stor invandring utan på - arbetslöshet och klass!

• Problemet i Klippan är inte att det bor många invandrare där utan att det bor många arbetslösa. Det är en klassfråga som var lika stor på 30-talet, men då hette problemfamiljerna Olsson och Karlsson. (Dagens Arbete, 2007)
  

Lösningen? Ta in fler. Och sprid dem med tvång över landet. Minst ett Rosengård i varje kommun.

• Det vi gjorde fel var att inte tvinga alla kommuner att ta ett ansvar för flyktingarna, också rika Vällingby, Täby och Danderyd. Så vill du ha självkritik så visst finns det. (Dagens Arbete, 2007)

Vem ska få det lediga jobbet, enligt Mona?

• Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare ska den som heter Mohammed få jobbet. (GP, 2000)

Hur tröstar hon svensken?

• Svenskarna måste integreras i det nya Sverige, det gamla Sverige kommer inte tillbaka. (SR 2001)
• Det räcker inte att acceptera människors olikhet – vi måste gilla den. (GP, 2002)
• Min uppfattning är att alla som bor i Sverige är svenskar – därför att vi bor här, därför att vi andas alla samma luft, för att vi är alla del av samhället. (GT, 2001)

- Men Mona, jag vill inte ha Rosengård över hela Sverige!
- För att klara framtidens utmaningar måste framtidens svenska folkhem bebos av människor från alla världsdelar. Svenska företag, organisationer och skolor måste ha fönster och dörrar på vid gavel mot omvärlden. (Aftonbladet, 2004)

- Men Mona, islam går inte att förena med vår demokrati!
- Det räcker inte att acceptera människors olikhet - vi måste gilla den!

- Men Mona, vi är svenskar! Vi vill inte ha sharialagar!
- Det finns en illusion att man kan se på någon var de kommer ifrån. Svensk eller invandrare är ointressant, vi som bor här är svenskar. (Södertäljeposten, 2007)

- Men, vi vill behålla vår svenska kultur och demokrati!
- Det är det där att man alltid ska stämpla något som typiskt svenskt, och då menar man ofta istället för den som är invandrad. Och det som är svenskt förändras ju hela tiden, beroende på vilka människor som bor och lever i Sverige, eller hur? (Canal 7, 2008)

Alla Monacitat hämtade från Wikiquote.

Vad Mona tycks mena är att eftersom det som är svenskt förändras hela tiden beroende på vilka som bor har, så kvittar det om muslimerna blir flest och Sverige blir en islamistisk diktatur.

FÖR MIG ÄR DET EN KATASTROF OM SVERIGE BLIR MUSLIMSKT!

Vad var det Jens Orback sa efter mordet på Theo van Gogh? Den dag muslimerna får makten kommer de förhoppningsvis inte att mörda oss, om vi inte retar dem nu när vi har makten.

Ska vi göra som Mona Sahlin? Ska vi ta på oss slöja och le och hålla tyst?

Läs även andra bloggares åsikter om Tage Erlander, Mona Sahlin, islam
Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna

En ovärdig familjepolitik (s)

De svenska s-kvinnorna har en invandrarfokuserad syn på familjepolitiken:

• Att vara förälder
• Föräldrar måste ges möjlighet att lära känna det samhälle som deras barn växer upp i.
• Alla människor är en del av ett kulturarv. Oavsett hur detta kulturarv ser ut måste det respekteras, erkännas och uppmärksammas. Det innebär också att sätta gränser eftersom det finns demokratiska värden som ej kan förhandlas bort.
• Flickorna tillåts ofta inte att delta i de svenska ungdomarnas evenemang och aktiviteter efter skoltid. Paradoxen är att de svenska flickorna omvänt inte alltid bemöts med respekt av dessa familjer. De anses som lösaktiga och benämns som slampor och horor och utsätts för kränkningar. Detta är rasism och ska inte heller tolereras!

• Mål för vår politik för stöd till föräldrar:
• Vi vill skapa ett mångkulturellt samhälle där barn och ungdomar möter rättvisa villkor och får en bra start i livet.
• Medel för att uppnå detta:
• Fler vuxna med invandrarbakgrund anställs på mödra- och barnavårdscentralerna samt inom barnomsorg och skola.

• Familjepolitik
• En utbyggd föräldraförsäkring ger bägge föräldrarna möjlighet att stanna hemma med det lilla barnet under fortsatt ekonomisk trygghet. Vår målsättning är en individualiserad föräldraförsäkring där fem månader reserveras åt vardera förälder och tre månader är valfria. S-kvinnor förespråkar även en fullt utbyggd barnomsorg, som på sikt blir avgiftsfri, en lagstadgad rätt till barnomsorg för alla barn från 1,5 års ålder samt barnbidrag till alla barn.

Inte ett ord om att barn behöver föräldrar mer än ett år. S-kvinnorna är mor och barns fiender. De vill hellre separera dem än uppvärdera vården av egna barn.

Socialdemokraternas familjepolitik återfinns inte bland deras viktigaste frågor.

• Under rubriken Barn:
• ..barnbidraget har höjts i flera steg, flerbarnstillägg har införts från andra barnet och bostadsbidragen har förbättrats. Underhållsstödet har höjts, föräldraförsäkringen har förstärkts och maxtaxa har införts i barnomsorgen. Ändå lever alltför många barn i familjer som är utsatta, ekonomisk eller på andra sätt.
• Därför vill vi sänka maxtaxan i förskolan, satsa på kvaliteten på fritids och anställa fler fritidspedagoger och annan personal. Förbättra bostadsbidraget så att det ger rättvisare villkor mellan ensamföräldrar och sammanboende föräldrar. Och satsa mer på barn- och ungdomspsykiatrin.

• Under rubriken Förskolan ett föredöme
• Vårdnadsbidrag och borgerlig barnomsorgspeng ett hot mot förskolan
• Alla föräldrar ska få en ersättning motsvarande en barnomsorgsplats som föräldrarna fritt ska kunna använda till all typ av barnpassning.Regeringen skriver uttryckligen att bidraget ska kunna användas till ”flerfamiljsystem” och för att ”skapa egna barnomsorgslösningar.” Ett sådant system riskerar att förändra förutsättningarna för förskolan. Det gäller säkerligen främst förskoleverksamhet i områden med många föräldrar med låga inkomster där ett ekonomiskt bidrag att själv ordna ”egna barnomsorgslösningar” kan bli ett incitament att ta sina barn från en förskola med bra kvalitet.
• 5. Allmän förskola för 3-åringar.
• Förskolan är samhällets första instans i det organiserade livslånga lärandet och vår långsiktiga målsättning är att den ska vara avgiftsfri. Därför föreslår vi allmän förskola för alla 3 åringar, avgiftsfritt tre timmar per dag från 2009. Det är en reform som motsvarar det som socialdemokratiska regeringen genomfört för 4 – 5 åringar. Vi vill dock betona att detta inte får tas till intäkt för att klyva förskolan i en pedagogiskt strukturerad förskola för 3 åringar och äldre och en förskola med lägre ambitioner för de yngre. Det finns en uppenbar risk att regeringens förslag om vårdnadsbidrag för de under 3 år är på väg mot en klyvning av förskolan. Detta vore djupt olyckligt. Lärande och kunskapsutveckling sker successivt från de tidiga åren och även de minsta barnen har behov av utbildad personal och väl strukturerad pedagogisk verksamhet.
• 7. Barnomsorg på obekväm arbetstid
• Eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar är det viktigt att kommunerna ger möjlighet till en trygg och fungerande omsorg, även om föräldrarnas arbetstider är förlagda till sena kvällar, helger eller nätter.

Under rubriken En modernare familjepolitik skryter (s) över barnbidrag, föräldraförsäkring och maxtaxa och att även föräldrar som inte arbetar kan ha barnen på förskola. Man poängterar att båda föräldrarna måste arbeta heltid. Det leder visserligen till stress, medger man, men det struntar man blankt i.
Sen säger man något anmärkningsvärt:

• Om kvinnor tvingas välja mellan barn eller arbete väljer de det senare. Gedigen vilja att klara sig själv och vara ekonomiskt självständig präglar dagens unga kvinnor i Sverige. Det är utan tvekan ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete på olika områden.

Verkligheten är ju att (s) ekonomiskt bestraffar kvinnor som tidigt skaffar barn. Man har straffbeskattat hemmafamiljerna så att det är omöjligt att leva på en inkomst. Man piskar ut mammorna, bort från hem och barn.

Inte ett ord om att vården av egna barn måste uppvärderas och respekteras som ett arbete med barnomsorg. Inte ett ord om att barn behöver föräldrarnas kärlek, tid och uppmärksamhet. Nej enligt (s) behöver barn från ett års ålder inga föräldrar, bara utbildad personal. Personal som förstås inte kan älska barnen så som föräldrarna älskar dem. Förskolan ger en oklanderlig fyskisk omvårdnad, men ingen kärleksfull gemenskap med de så viktiga vuxna som har familjeband till barnen. Svenska barn blir svältfödda på gammaldags föräldrakärlek.

Och detta är sossarna stolta över! De vill inte att föräldrar ska ha ekonomisk möjlighet att vårda sina barn längre tid än spädbarnsåret. Därefter ska barn och föräldrar bort från varandra. Sossarna är fiender till hemmafamiljerna.




Läs även andra bloggares åsikter om barn, familjepolitik, föräldrar

En värdig familjepolitik

Finlands Kristdemokrater har en verkligt familjevänlig familjepolitik:

• Att hålla i famnen, att bry sig om, att ta ett gemensamt ansvar
• I familjen förenas omsorg, uppfostran och gemensamt ansvar på ett unikt sätt och därför är familjen samhällets viktigaste enhet. I familjen skapas grunden för mänskans tillväxt, utveckling och välbefinnande.
• Samhället har ingen famn, det har endast föräldrarna. Därför bör föräldraskapet och omvårdnaden vara föremål för samhällets speciella uppskattning, omsorg och stöd.
• Hemvård av barn måste ekonomiskt vara ett lika möjligt alternativ för alla barnfamiljer.
• Hemvårdsstödet bör höjas och utvidgas så att det i första skedet omfattar alla familjer med barn under 3,5 år och senare till att omfatta alla familjer med barn under förskolåldern.

Finns det någon motsvarighet till detta i Sverige?

Läs även andra bloggares åsikter om barn, familj, föräldrar

Feminismen sviker kvinnor och barn

Feminismen sviker de kvinnor, som vill vara vårdande mödrar. De räknas inte som arbetande med barn, samhällets framtid, utan som arbetslösa, pysslande med husdjur. Lika värdelöst i feministernas ögon är alltså hemmamammor och hemmabarn.

Detta svek talar förstås inte Gudrun Schyman om i Sydsvenskan 17 november 2008.

Moderskapet är idag inte mer värt än en katt som får ungar. Moderskärleken existerar inte i Schymans Sverige. Barnen har inte vunnit tillgång till sina fäder, de har förlorat tillgången även till sina mödrar.

Feminismen har gjort Sverige till ett u-land när det gäller familjeliv, föräldraomsorg och tid för barnen. Vi är alla offer på feminismen altare. Vilsna barn, som saknar rötter, tyr sig till gängen och blir brottslingar.

Schyman och hennes kompisar borde skämmas över hur de förnedrar de vårdande mödrarna och deras barn.

Läs även andra bloggares åsikter om barn, feminism, hemmamammor, Schyman

Den politiskt korrekta diskrimineringen

Den svenska jämställdheten är höjden av hyckleri. Man utestänger kvinnor som vårdar sina egna barn. De diskrimineras ekonomiskt. De får varken lön för sitt barnomsorgsarbete eller subvention för sina barns omsorg. De anses inte ens som arbetande. De ses som arbetslösa. De särbehandlas på ett sätt som skulle vara omöjligt om det gällde några andra. Men nu är det kvinnor som vill vara vårdande mödrar och då är diskriminering politisk korrekt.

Barn som vårdas av sina egna mödrar är även de diskriminerade. De får inte ett öre i subvention för sin omsorg. De är jämställs med hundar och föräldrarna som vårdar dem anses inte vårda människor utan husdjur.

Om dessa kvinnor och barn får man inte tala. De ska tigas ihjäl.

Detta visar vilket hyckleri som finns inom alla de sju riksdagspartierna. Sverigedemokraterna är det enda parti som bryr sig om dessa hemmafamiljer.

Såhär skriver Sverigedemokraterna i sitt Idédokument om familjepolitiken:

• Föräldrar som väljer att stanna hemma med sina barn diskrimineras av ideologiska skäl i förhållande till andra barnomsorgsalternativ, staten har i allt högre utsträckning kommit att överta föräldrarnas fostrande och vårdande roll och överdriven individualism och hedonism har lett till ett minskat ansvarstagande och en ökad ombytlighet i förhållandena mellan män och kvinnor, vilket skapat otrygghet och rotlöshet för många av våra barn. Detta är en utveckling som Sverigedemokraterna vill motverka.

Kanske var det när jag läste dessa ord som jag insåg att Sverigedemokraterna var det enda partiet för mig.


Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnomsorg, Sverigedemokraterna

Sunt förnuft är "främlingsfientlighet" i Sverige

I Sydsvenskan finns en intressant artikel "Bortom Vaxholm" 16 november 2008 av Per T Ohlsson. Den är intressant därför att Ohlsson stämplar vanligt sunt förnuft som "främligsfientlighet". Han ondgör sig över en formulering i en skrift utgiven av Byggnads ordförande Hans Tilly och Håkan Olander.

• Men frågan är om inte Byggnads ordförande Hans Tilly svarar för det grövsta övertrampet, låt vara att det nog rör sig om en mer freudiansk variant.
• Tillsammans med Håkan Olander har Tilly gett ut en skrift med den obehagliga titeln Jobbtrafficking. Att författarnas omdöme inte var på topp när de skrev bekräftas av deras försök att ge Vaxholm mytisk status: avsnittet ”Ådalen 31” följs av ”Vaxholm 04”. Men det är i formuleringarna på sidan 44 som det verkligen bränner till:
• ”Att få till stånd en social tillväxt där människorna bor eller i deras närområde är den stora utmaningen, inte att fattiga människor flyttar till rika delar av världen där de riskerar att utgöra kärnan i en ny underklass.
• Invandring av välutbildade från fattiga länder är betänklig och bör pareras med biståndsinsatser så att vi inte bedriver intellektuell utsugning.”
• Resonemanget har slående likheter med följande passus ur ett helt annat dokument:
• ”Det finns också en överhängande risk för att utvandring av förhållandevis duglig arbetskraft från fattiga länder dränerar dessa länder på behövlig kompetens, vilket allvarligt kan hota dessa länders ekonomiska och sociala utveckling.
• Ett betydligt mer effektivt och rättvist sätt att hjälpa människor i nöd är att sätta in hjälpen i krisområdenas närhet.”
• Så står det i Sverigedemokraternas invandringspolitiska program från 2007.
• Hans Tilly är naturligtvis inte Sverigedemokrat, men det säger något om stämningarna inom den fackliga rörelsen när ordföranden i ett stort LO-förbund ansluter sig till det hycklande reträttargument som brukar användas av främlingsfientliga partier: vi har inget emot fattiga utlänningar, men vi vill hjälpa dem på plats så att de inte behöver söka sig hit.

Så nu vet vi det, alla som tycker att världens miljoner fattiga människor hellre bör hjälpas i sina egna hemländer, än att de ska komma till Sverige och få socialbidrag, vi är inte förnuftiga utan "främligsfientliga"!



Läs även andra bloggares åsikter om Per T Ohlsson, Hans Tilly, främlingsfientlig, Sverigedemokraterna

Invandring mot allt förnuft

Vi skaffar inte fler barn än vi kan fostra och försörja. Det är sunt förnuft. Varför gäller inte det invandringen?

Att integreringen av invandrarna har misslyckats erkänner nu de flesta. Men trots det vill man fortsätta ta in fler. Man säger: Problemen är stora, men det är inte invandrarnas fel, så därför tar vi in ännu fler. Att problemen inte beror på invandrarna/barnen, legitimerar förstås inte att landet/familjen skaffar fler invandrare/barn.

Sunt förnuft och logik har fått ge vika för en oförnuftig sorts snällhet.

Så här resonerar Mona Sahlin:

• Sverige är det land i Europa som tar emot flest flyktingar. Det har vi gjort med högt huvud trots att problemen varit stora. Ska vi stänga gränsen och säga: Vi har haft lite svårt att integrera så därför kan ni inte komma hit och få skydd nu? (Dagens Arbete, 30 nov.2007)

Hon förstår uppenbarligen inte att Sverige är precis lika illa ute som familjen Snällson som har stora problem, men som trots det vill ha fler barn.

Lösningen på Sveriges problem med integrationen är inte ännu fler invandrare. Verkliga flyktingar, cirka 5 procent, kan vi fortfarande ta emot.

Att ta in fler invandrare än vi klarar av är inte humant, varken mot dem eller oss själva.
Kan någon svara på vad makthavarnas syfte med invandringen är? Vad vill man åstadkomma?


Läs även andra bloggares åsikter om invandring, Mona Sahlin

Leve olikheterna! Stoppa genusvansinnet!

I Sverige pågår ett statligt subventionerat vansinne; genusvansinnet. Man inbillar sig att könen föds exakt lika och uppfostras till jagande män och vårdande kvinnor.

Staten tar våra skattepengar och plöjer ner dem i allt möjligt strunt, bara det har genus, jämställdhet och kvinnor i namnet. Allt detta är fullkomligt onödigt. Det är vidskepligt och ovetenskapligt. Men det törs ingen säga. Då får man hysteriska feminister på sig. Detta är ett lysande exempel på "Kejsarens nya kläder".

Genom Ingerö hittade jag en intressant artikel om detta vansinne i SmålandsPosten, 2008-10-27:

• Rådet som undergräver familjen
• När organisationen Bevara äktenskapet annonserade i Stockholms tunnelbana protesterade folkvalda politiker och krävde att det "intoleranta" budskapet, det vill säga ett försvar av den rådande av riksdagen beslutade lagstiftningen, skulle stoppas.
• En variation på samma tema är ett beslut från Näringslivets etiska råd som har det viktiga uppdraget att granska om reklam innehåller könsdiskriminerade eller sexistiska inslag. Manpowers annons prydda av en krypande baby som säger "Mamma, kom hem" fälldes nyligen av rådet.
• Rådet menar att eftersom endast mamman uppmanades att "komma hem" var detta en tydlig schablon av könsrollerna som är både otidsenlig och nedvärderande för båda könen.
• I innebörden ligger naturligtvis att det är negativt att stanna hemma med barnen.
• Men det är än märkligare eftersom Manpowers kampanj hade en på det hela taget exakt lika annons, där texten istället löd "Pappa, kom hem". Den förändrade inte rådets bedömning. Således behandlades annonserna helt olika. Att uppmana pappor stanna hemma med barnen är något positivt, att ge samma uppmaning till mammor något negativt. Det är inte jämställdhet. Det är inte att värna om kvinnors eller barns rättigheter.

Rådet har givetvis fel. Liksom hela genusvansinnet har fel. Att låta Sverige lyda under genus-jämställdhets-feminist-förtrycket är nästan lika groteskt som om Sverige frivilligt skulle övergå till sharialagar.

Stoppa vansinnet! Låt kvinnor, om de vill, vara mödrar till hundra procent! Och låt män, om de vill försörja och skydda sina familjer!

Barnomsorgslön till föräldrar som vårdar egna barn och skatteavdrag för varje barn!
Kvinnan blir jämställd när vården av egna barn jämställs med arbetet.
När ska Sverige styras med sunt förnuft?


Läs även andra bloggares åsikter om barn, jämställdhet, genus, feminism

Är vården av egna barn kvinnofientlig?

Två socialdemokrater, Marie Granlund och Peter Hultqvist, antyder att vården av egna barn är kvinnofientlig i Sydsvenskan, 22 januari 2008.

De kritiserar folkpartiet för att de sviker förskolan genom att ha gett upp sin tidigare kamp mot "det kvinnofientliga vårdnadsbidraget".

• Dessutom avser regeringen att införa en barnomsorgspeng som också gör att fler barn går miste om de utvecklingsmöjligheter som förskolan erbjuder.
• Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng kommer inte bara att utgöra ett hot mot förskolan utan också förstärka segregationen i samhället. De barn som behöver förskolan allra bäst riskerar att ställas utanför.
• Många barn som inte har svenska som första språk som i till exempel Malmö kommer inte i kontakt med det svenska språket förrän de är sex år. Detta går stick i stäv med folkpartiets påstådda ambitioner på integrationsområdet.
• För att alla barn skall få en bra grund oavsett social eller etnisk härkomst måste istället de kvalitetssatsningar som har genomförts de gångna åren inom förskolan följas upp och inte raseras.
• Vår fråga till folkpartiet blir: Har ni insett vad vårdnadsbidraget och barnomsorgspengen kommer att innebära för de barn som behöver förskolan allra mest?

Ja, jag tror att alla begriper att barn och föräldrar kan få lite mer tid tillsammans. Och detta gillar inte socialdemokraterna. Nalin Pekgul undrar ju vad det är för farligt med att barnen är mer än 40 timmar på dagis. Hon vill ha förskola dygnet runt.

Min fråga till sossarna är: Om ni nu anser att dagis är bättre än föräldrarna för barnen, varför kräver ni inte att barnen ska få bo på dagis? Ungefär som kibbutzernas barn. Då behöver föräldrarna inte köra dem fram och tillbaka morgon och kväll. Man sparar tid och bensin. Och barnen får njuta av utbildad personal hela tiden.
Socialdemokraterna tycks inte se någon anledning att barn och föräldrar alls tillbringar någon tid tillsammans. Kanske är det löjligt och gammalmodigt att tycka att barn behöver föräldrar?

På bloggen Hemmaföräldrar läser jag följande:

• Det är synd att vi inte lär oss av historien. För precis som i dag när vi har en familjepolitik som inte utgår från barnen, som inte tar hänsyn till vad barn vill (tillbringa tid med sina föräldrar), eller som tar hänsyn till utvecklingspsykologi och barns behov – så kan vi se att på kibbutzerna i Israel så begick man samma misstag. I Boken Mourning a Father Lost: A Kibbutz Childhood Remembered, av den israeliske poeten Avraham Balaban så skriver han några rader som många barn även i dag skulle kunna känna igen sig i;
• ”Lille Avraham fick träffa sina föräldrar en timme om dagen, efter klockan sju på kvällen. Klockan åtta skulle han gå och lägga sig i barnhuset. Då på kvällen var föräldrarna uttröttade efter en lång dags hårt arbete. Hans mamma arbetade i barnomsorgen, och hans pappa i fruktträdgården. Efter att en hel dag ha ägnat sig åt andras barn, hade hans mamma inte mycket värme kvar för sitt eget barn. Hans pappa brukade ligga på soffan med en tidning över huvudet. Barnen fick gå på tå i rummet, rädda för att störa honom”.

På samma blogg hittar jag fler kloka ord:

• När kvinnor väljer att bli hemmaföräldrar så är det ”fel” om just kvinnor gör detta val. Men om de väljer att arbeta inom barnomsorgen (98 procent som arbetar där är kvinnor) då är det ”rätt” val.
• Sedan är propagandan i full gång. "Bara kvinnor delar föräldraförsäkringen rakt av så kommer de att få lika lön för lika arbete, eller ha samma chanser i arbetslivet som män". Det bygger på myten att om barnen separerades ännu tidigare från kvinnorna så löser det alla problem med att kvinnor inte får samma livschanser som männen.
• Varför kan man inte istället vända på steken och titta på vilka orättvisor den som är hemma drabbas av och justera det? Varför måste attityden vara att barn inte är viktiga - att föräldrar inte är viktiga? Jag tycker att arbetsgivarna och samhället i stort borde ändra inställning och se föräldraskapet som viktigt och utvecklande. Det är en merit att ha tagit hand om sina egna barn. En merit som borde premieras och stå med i en cv när hemmamamman eller hemmapappan är redo att gå ut i arbetslivet igen. En merit som borde vara pensionsgrundande (vilket den kan bli med ett rättvist vårdnadsbidrag).

Ett besök på bloggen Hemmaföräldrar rekommenderas. Det finns trots allt människor som förstår att barn behöver föräldrar. Tack och lov.


Läs även andra bloggares åsikter om barn, föräldrar, sossar, Nalin Pekgul

Hon ger svenskföraktet ett ansikte

"Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."/Mona Sahlin, Euroturk, 2002.

"Om två lika meriterade personer söker jobb på en arbetsplats med få invandrare, ska den som heter Muhammed få jobbet."/Mona Sahlin, GP 22 okt 2002

"För att klara framtidens utmaningar måste framtidens svenska folkhem bebos av människor från alla världsdelar."/Mona Sahlin, Aftonbladet, 16 april 2004

Vad är detta om inte ett enormt förakt för svenska folket? Varför säger hon detta? För att ta ifrån oss all självkänsla, allt självförtroende? Så att vi inte ska protestera över att Sverige mer och mer anpassas för muslimerna?

Läs även andra bloggares åsikter om Mona Sahlin, svenskförakt

Öppna ögonen! För barnens skull!

Vem ska du tro på, de som varnar eller de som säger "ingen fara"? Jag säger tro på ingen! Skaffa dig en egen uppfattning! Det är våra barns och barnbarns framtid det gäller. Ska Sverige förbli ett fritt demokratiskt samhälle, eller ska det bli en islamistisk diktatur?

Bland de som varnar finns kända personer, författare och professorer och okända, vanliga människor, som bloggar. De har inga fördelar, varken ekonomiskt eller socialt, att vinna på att varna. Tvärtom. Deras karriärer ödeläggs, de förlorar sina jobb, de hotas till livet och blir mördade.

De som säger "ingen fara" är politiker, makthavare och mediefolk, som gör karriär och får sin försörjning genom att vara politiskt korrekta.

Men innan du bestämmer att du ska fortsätta tro på makthavarna, tycker jag att du ska granska noga vad varnarna har att säga. Det är kanske lite svårare att få del av varnarnas budskap än politikernas. Politikerna har ju radio, tv och tidningar till sin tjänst. Du kan passivt låta dig matas med deras budskap. Varnarnas budskap måste du själv ta reda på. Men allt finns på nätet.

Vad makthavarna säger vet vi. Mångkultur berikar, vi behöver fler invandrare, alla som kommer hit är svenskar, islam är kärlek och fred o.s.v.

Men vad säger varnarna egentligen? Det bör du ta reda på.

Varför inte börja med denna insändare från Fria Nyheter?

Maktlöshetens Sverige

”20 grabbar som misshandlar en ensam svennehora”, ”4 grabbar som våldtar en 13-årig svensk flicka”, ”15-åring som med vapen i hand rånar en bank”, ”Ungdomsgäng som trakasserar åldringar i Trollhättan”, ”Ungdomsgäng som kastar sten på brandkårsmän som ryckt ut för att släcka anlagda bränder”, ”Ungdomsgäng som hindrar utryckande ambulanser”, ”Muslimska skoltjejer som vill legalisera skolk så att dom kan gå på stan för att fika och shoppa efter skolan”, ”Muslimska kvinnor som vill ha egna tider på badhuset för att dom inte vill/får bada med män”, ”Invandrare som misshandlar svenskar som bär t-shirts med svenska flaggan på”, ”Invandrare som propagerar för att svenska skolavslutningar inte ska innehålla traditionella avslutningar med traditionella sommarsånger”, ”Asylsökande som våldtar, rånar, stjäl och misshandlar”…Ja, detta är rubriker som vi allt oftare läser och förskräcks över. Detta är rubriker som våra folkvalda ignorerar och skyller på den utanförskap och segreation som dom själva skapat med en okontrollerad massinvandring.

Jag känner mig ilsken och maktlös över det som sker i vårt land och jag vet inte vad jag ska göra? Jag känner att vårt land, Sverige, sakta men säkert är på väg att demonteras och jag vet inte vad jag ska göra? Man läser om hur våra urgamla seder och traditioner tynar bort till förmån för de seder och traditioner som våra nysvenskar för med sig från respektive hemland och jag vet inte vad jag ska göra?

Jag gav Sd min röst i valet 2006 och kommer så också att göra 2010. Jag kommer även fortsättningsvis att skicka länkar som berör svensk invandrings- och flyktingpolitik till alla i min kontaktlista. Jag kommer enträget att försöka påverka mina vänner och bekanta att ta del i den utveckling vi ser i landet. Jag kommer fortsätta med att skriva insändare, i debattinlägg och på alla bloggar jag hittar på nätet och göra mitt bästa för att ta Sverige upp ur träsket. Tyvärr är jag medveten om att de folkvalda som tar de beslut som rör oss svenskar och vårt land, aldrig läser dessa insändare, dessa bloggar och dessutom struntar fullständigt i att landet Sverige, dess seder och traditioner är på väg att lösas upp. Politikerna på högerkanten törs inte för att slippa jämförelsen med HitlerTyskland och politikerna på vänsterkanten vill inte för att dom ser potentiella väljare i de invandrare och flyktingar som kommer hit, varav de flesta har socialistiska sympatier. Mitt hopp står till det parti jag stöder och därför känner man sig förtvivlad när man tar del av de senaste opinionsundersökningarna där Sd backar. Min undran är om svenska folket tillfälligt sviker partiet eller om svenska folket inte begriper, eller ännu värre, inte bryr sig om det som händer runt oss.

Varför vill inte politikerna ta tag i problemet som alla vet finns? Varför vågar inte massmedia gå ut med sanningen bakom de rubriker man läser om? Jag känner mig mer och mer frustrerad och jag vet inte vad jag ska göra?/Stefan K

Jag känner igen mig i detta. Jag blir också förtvivlad över hur våra makthavare säger att "det finns inget svenskt, allt utom barbariet kommer utifrån och vi svenskar byggde inte Sverige. Och så fjäskar de alla för muslimerna. Mona klär sig i slöja och besöker moskéer och plåtas tillsammans med Aldebe, han som ställer krav på hur Sverige ska anpassa sig till muslimerna. Och Reinfeldt besöker halalslakteri och säger "ät nåt annat då" till djurrättsvännerna.

Politikerna begriper inte att dagens mångkultur leder till mogondagens muslimska monokultur.

Därför måste vi vanliga svenskar öppna våra ögon och kritiskt granska det som sker, inte bara låta oss lugnas med att det är ingen fara.


Läs även andra bloggares åsikter om barn, islam, islam tar över, invandring

Vårda egna barn? Nej, säger Pekgul!

I vissa länder får kvinnorna välja om de vill vårda sina barn eller göra karriär. Men så ska vi inte ha det i Sverige, säger Nalin Pekgul i Värmlands Folkblad 2008-10-29.

Du får inte själv bestämma över dina barns omsorg! Och det tror Pekgul är bra!
Att inte få bestämma över det viktigaste i livet, det kallar hon "jämställdhet".
Vårdnadsbidraget kallar hon en kvinnofälla.

– Målet är att det ska finnas barnomsorg dygnet runt och att alla föräldrar ska kunna arbeta. I vissa länder får kvinnor välja om de vill göra karriär eller skaffa barn, så ska det inte vara i Sverige, säger hon.
Hon menar att både kvinnor och män måste inse att det är viktigt både för dem och barnen att båda föräldrarna är hemma.

Ett år ja, ett enda ynkligt år! Sen kan ingen vara hemma hos sina barn! Det är ekonomiskt dagistvång. Det är faktiskt ett viktigt, samhällsnyttigt arbete att vårda och fostra sina barn till samhällsnyttiga medborgare. Synd bara att att inte vänstern, högern och mitten inser det.

– För att kvinnor ska få makt i samhället måste vi släppa makten hemma. Vi måste få vara något mer än bara mammor och männen måste även våga vara mer pappor, säger hon.

För att få makt i samhället måste kvinnor förlora makten över sina och barnens liv, vilket kvalificerat struntprat! Maktlöshet ger makt, det är ju löjligt!

Vad som är barnens bästa, det struntar Pekgul och sossarna i. Vad föräldrarna vill , det struntar de i.

För en generation sen kunde en familj leva på en lön. Nu har ungkarlskatten för alla gjort familjen så fattig, att alla mammor måste jobba, antingen de vill eller inte. Detta har gjort oss alla olyckligare. Vi är vilsna och rotlösa och utan kontakt med våra nära och kära.

Förr levde generationerna nära varandra. Man hade tid att berätta för barnen hur det var förr. Man kunde överföra minnen och traditioner, etik och moral till sina barn och barnbarn.
Allt detta är nu krossat. Tacka Pekgul och hennes sossar för det.
Nu vet inga barn vad en hemmamamma är. Hon finns bara i Astrid Lindgrens böcker, en ouppnålig lyckodröm.

Jämställdhetens diktatur, med dagistvång för alla, har blivit Sveriges olycka. Just i dagens hårda samhälle behöver barnen sina föräldrar mer än någonsin.


Läs även andra bloggares åsikter om barn, föräldrar, Nalin Pekgul

Maxtid på dagis!

I dagens P1 talade en moderat, Henrik Ripa, om ett förslag att barn inte ska behöva vara på dagis mer än 40 timmar i veckan. Barn ska inte ha längre dagistid än vuxnas arbetstid. Äntligen, en klok politiker. Föräldrar måste få ekonomisk möjlighet att vara hemma mer hos sina barn. Nalin Pekgul tyckte tvärtom, dagis skulle ta hand om barnen, utan tidsgräns, så länge föräldrarna, egentligen arbetsmarknaden, behöver, även på nätterna. Fasansfullt!

Barnavdrag på skatten och ekonomisk ersättning även för omsorgen i hemmet, finns i andra länder, det bör gå att ordna även i Sverige.
Barnen är det viktigaste vi har och de behöver föräldrar, inte bara det första året!

Läs även andra bloggares åsikter om barn, föräldrar, förskola, Henrik Ripa

"Kulturberikning" fördärvar Sverige

Socialkontor i Södertälje utsatt för hot och våld - måste flytta, läser jag i DN 2008-11-05.

Södertälje kommun måste flytta socialkontoret i Hovsjö till en plats som är säkrare för personalen.
Sedan 2005 har personal vid socialtjänstens barn- och ungdomsenhet och ungdoms- och familjeenheten i Hovsjö, vid upprepade tillfällen utsatts för våld och hot i tjänsten. De hotfulla situationerna har ofta uppstått i samband med beslut om omplaceringar och omhändertagande av barn och ungdomar. Man har också haft problem med ungdomsgäng i området.

Man beslutade också att socialsekreterarna inte skulle få gå ensamma i centrum, inte gå ensamma till garaget eller göra hembesök i Hovsjö. Tjänstgörande personal skulle använda tjänstebilarna för att samla ihop kollegor vid tågstationer och busshållplatser på väg till och från jobbet.

Invandrargäng djävlas med svenskar. Svenskar tvingas flytta. Detta kallas kulturberikning. Är det underligt att man blir upprörd?
Men stoppa floden av nya "berikare" det törs ingen föreslå. På radion i dag var de bekymrade över att det inte fanns bostäder till alla nya som vill bo med sina landsmän i redan överfulla ghetton, då föreslår man att "tillfälliga bostäder" ska uppföras i ghettona!

Varför inte säga stopp? Vi har fullt nu. Vi behöver inte fler "berikare". Sverige behöver inte försämras ännu mer!

Men ansvaret för detta vansinne ligger inte hos "berikarna", utan hos de naiva, blåögda politikerna. Det är de som har fördärvat Sverige! Alla sju "systerpartierna".



Läs även andra bloggares åsikter om invandring, kulturberikning,

Varför tolerera islams hat?

Irshad Manji, själv muslim, (original artikeln) riktar berättigad kritik mot islam och mot västvärldens tolerans mot islams intolerans, på Dick Erixons blogg 2005-08-09: Ju mer vi försöker acceptera och tolerera dem, desto mer växer deras förakt för vår "svaghet".

Irshad Manji skriver:

"Västerlänningar har bugat inför multikuturalismen och bedövat sig till att tro att vad som helst duger. Vi ser vår benägenhet att acceptera allt, som en styrka - till och med en kulturell överlägsenhet (även om få skulle erkänna att man ser det så). Radikala muslimer, å andra sidan, ser våra inkluderande instinkter som en form av korruption som gör oss slappa och vilsna. De anser att så svaga själar förtjänar att besegras.

Därför: ju mer vi försöker acceptera och tolerera dem, desto mer växer deras förakt för vår 'svaghet'. Den ultimata paradoxen är därför att vi, för att kunna försvara vår mångfald, måste bli mindre toleranta. Eller åtminstone mer vaksamma.
Varken det urvattnade ordet 'tolerans' eller den glidande frasen 'ömsesidig respekt' duger som guideande värdering. Varför tolerera våldsamt bigotteri? Vari ligger det 'ömsesidiga' i deras version av 'ömsedidig respekt'? Amin Maalouf, en fransk-arabisk författare, träffade mitt i prick när han skrev att 'traditioner förtjänar respekt bara om de är respektabla - det vill säga, enbart om de i sig själva respekterar de grundläggande rättigheterna för alla män och kvinnor'."

För varje krav muslimerna får igenom, för varje eftergift från multikulti-politikerna, växer deras
"styrka" och ökar deras förakt för de dekandenta och veka svenskarna. Steg för steg ska de införa islamismen, men de ska inte basunera ut det på gator och torg.



Läs även andra bloggares åsikter om islam, muslimer, mångkultur

Därför kan islam ta över - Vakna!

Daniel Pipes skriver om Oriana Fallaci (1930-2006) som varnar oss för att om utvecklingen får fortgå som hittills, så visar alla siffror att muslimerna kommer att ta över Europa. Europa kommer att bli muslimskt och lyda under sharialagar. Läs detta och försök bevisa att Oriana Fallaci har fel, om du kan!

Ett muslimskt Europa
av Daniel Pipes, New York Sun, 11 maj 2004

"Europa blir mer och mer en islamsk provins, en islamsk koloni." Detta deklarerar Oriana Fallaci i sin nya bok, La Forza della Ragione (Förnuftets kraft). Och den berömda italienska journalisten har rätt: Kristendomens urgamla fäste i Europa håller snabbt på att ge vika för islam.

Det är i första hand två faktorer som bidrar till denna världsomskakande utveckling.

• Urholkningen av kristendomen. Europa har blivit ett alltmer efterkristet samhälle med minskad anknytning till dess tradition och historiska värderingar. Antalet troende kristna har rasat så mycket de senaste två generationerna att vissa troende kallar Europa den "nya mörka kontinenten". Analytiker beräknar att redan idag kommer det varje vecka fler gudstjänstbesökare till Storbritanniens moskéer än till kyrkan.

• Lågt födelsetal. Infödda européer är på utdöende. För att befolkningsmängden skall hållas intakt krävs att varje kvinna föder i snitt 2,1 barn; i Europeiska Unionen är födelsetalet i genomsnitt en tredjedel för liten med 1,5 barn per kvinna och minskande. En studie visar att om den nuvarande befolkningstrenden håller i sig och immigrationen upphör så kan dagens befolkning på 375 miljoner minskas till 275 miljoner till år 2075. För att hålla antalet arbetsföra konstant behöver EU 1,6 miljoner immigranter per år; för att behålla dagens fördelning mellan arbetare och pensionärer krävs hela 13,5 miljoner immigranter årligen.

Detta tomrum fylls av islam och muslimer. Medan kristendomen vacklar är islam robust, stark och ambitiös. Medan européerna föder få barn sent i livet föder muslimerna många barn vid unga år.

Ungefär 5% av EU eller närmare 20 miljoner människor identifierar sig för tillfället som muslimer; om nuvarande trend fortsätter kommer denna siffra att vara 10% år 2020. Om icke-muslimer flyr från den nya islamiska ordningen, vilket verkar troligt, kan kontinenten få en muslimsk majoritet inom några decennier. När det händer kommer pampiga katedraler att stå där som spår av en tidigare civilisation – åtminstone till dess att en Saudiliknande regim omvandlar dem till moskéer eller en Talibanliknande regim spränger sönder dem. De stora nationella kulturerna – italienska, franska, engelska och andra – kommer troligtvis att förintas och ersättas av en ny transnationell muslimsk identitet som omfattar Nordafrika, Turkiet med mera.

Denna förutsägelse är knappast ny. 1968 höll den brittiske politikern Enoch Powell sitt berömda "floder av blod" tal i vilket han varnade för att Storbritannien genom att tillåta omåttlig immigration höll på att "bygga sitt eget begravningsbål." (Dessa ord satte stopp för en hitintills lovande karriär). 1973 publicerade den franske författaren Jean Raspail Camp of the Saints (Helgonläger), en novell som beskriver hur Europa ger efter för massiv, okontrollerad immigration från den indiska subkontinenten. Den fredliga övergången av en region från en dominerande civilisation till en annan som nu har påbörjats har ingen föregångare i mänsklighetens historia varför det är lätt att ignorera dessa röster.

Det finns fortfarande en chans för denna övergång att lyckas, men förutsättningarna minskar med tiden. Här är flera möjliga sätt att förhindra detta.

• Förändringar i Europa som kan leda till återuppvaknande av den kristna tron, en ökning i födelsetalet, eller kulturell assimilering av invandrare; sådana utvecklingar kan hända rent teoretiskt, men det är svårt att föreställa sig vad som skulle kunna skapa en sådan omsvängning.

• Muslimsk modernisering. Av andledningar som ingen riktigt tycks förstå (utbildning för kvinnor? Abort för alla som vill? Vuxna som är för självupptagna för att vilja ha barn?) har det moderna samhället sett ett drastiskt minskat födelsetal. Vidare, om den muslimska världen skulle moderniseras, skulle flytten till Europa bli mindre attraktiv.

• Invandring från andra platser. Latinamerikaner, som är kristna, skulle mer eller mindre göra att Europa skulle behålla sin historiska identitet. Hinduer och kineser skulle öka den kulturella mångfalden och på så vis minska islams förmåga att dominera.

Nuvarande trender indikerar att islamisering kommer att ske, eftersom européer inte tycks orka ha barn, stoppa illegal invandring, eller ens se till att man tar in invandrare från spridda håll. Istället verkar de föredra att ge efter och sjunka in i en tilltagande civilisationssenilitet.

Europa har på en och samma gång uppnått oanade höjder gällande rikedom och fred samtidigt som man har visat på en alldeles unik oförmåga att sörja för sin egen framtid. En demografisk expert, Wolfgang Lutz, noterar denna brist på styrfart och kommenterar att "samhällsnedbromsning har aldrig setts i så stor skala någon gång tidigare i världshistorien".

Är det då oundvikligt att det mest uppenbart framgångsrika samhället någonsin också kommer att vara det första som riskerar sammanbrott och upplösning på grund av bristande kulturellt självförtroende och otillräcklig barnfödsel? Ironiskt nog verkar det som om skapandet av en enormt attraktiv boplats även verkar vara receptet för dess självmord. Den mänskliga komedin fortsätter.

Läs även andra bloggares åsikter om islam

Halal-TV värsta sortens kryperi för islam

Dilsa Demirbag-Sten är suverän i SvD, 2 november 2008.

En av de grundläggande uppgifterna för seriös journalistik – det gäller i högsta grad public service – är att vara en kritisk motvikt till politiska och reli­giösa grupper. Den kritiska rösten kan komma före, vara en del av eller följa efter programmet, men ändå som en del av programserien.

Var kommer den kritiska mot­vikten i Halal-tv in när programmet leds av tre djupt troende muslimer?

Om SVT i en strävan att spegla mångfalden i landet vill ge alla en möjlighet att komma till tals utan kritisk motvikt, borde det innebära att vi kan vänta oss program ledda av partiledare eller reli­giösa företrädare som Ulf Ekman, Åke Green eller en ortodox rabbin. Jag betvivlar att Sandberg och SVT har sådana planer.

Det är inför islam som om­dömet grumlas. SVT verkar tro att islam är en etnicitet, inte en religion, och därför uppfattar Sandberg kravet på ett kritiskt perspektiv som uttryck för intolerans.

Tre djupt religiösa personer, varav en tidigare förordat stening vid otrohet och inte vill skaka hand med män, ska leda åtta program i SVT. I vanliga fall när någon inte vill ta någon i hand, och motiverar det med att personen tillhör en etnicitet, kön eller sexuell läggning, brukar det kallas diskriminering.

Men nu är det islam som anges som förklaring och då är det inte bara acceptabelt utan ett uttryck för mångfald.

Samma sharia, som en av programledarna kallar den goda moralen, var motivet för de islamistiska ledare som stenade den 13-åriga flickan Aisha Ibrahim Duholow till döds i Somalia. Hennes brott var att hon ville anmäla att hon utsatts för gruppvåldtäkt.

Vem ställer de kritiska frågorna i Halal-tv när programledarnas ”muslimska” världsuppfattning vädras?

Kan det sägas bättre?

Varför misslyckas mångkulturen?

Nathan Shachar, känd från AxessTV, skriver om detta i DN 2008-04-18.
Han tar England som ett varnande exempel.
För trettio år sedan studerade han i England och kunde på nära håll följa den förändring som modellen med multikultur förde med sig.

Den vintern bröt svåra kravaller ut i nästan alla invandrartäta industricentra. Ett par kommuner, i sitt beråd, övertalades av sociologer och kriminologer att anamma en ny ideologi, den så kallade multikulturalismen, som kur mot våldet och oron. Birmingham och Bradford gick i bräschen, flera följde.
I stället för individens värdighet och rättigheter lärde multikulturalismen att det var de olika kulturerna som var det centrala. Det var de, inte du och jag, som skulle jämställas.
Inga invandrare eller invandrarorganisationer hade framfört några krav på multikulturella reformer. De applicerades ovanifrån, av vita intellektuella. Förr hade sikher, hinduer, muslimer och karibier bott vägg i vägg och agerat i samma politiska organisationer, i frågor som angick dem alla. Men när bidrag och stöd plötsligt fördelades enligt kulturella principer, föll de gemensamma organen sönder.

Därefter segregerades skolsystemen och bostadsområdena. Det var särarten, inte gemenskapen, som prioriterades. Nu har varje skild kultur sina egna skolor, egna bostadsområden och shoppingkvarter. Förstörelseverket är komplett, skriver Shachar.

Denna naiva satsning på det som skilde kulturerna, istället för på det som band samman, fick en allvarligare påföljd:

I det nya systemet krossades den sekulära islamiska kulturen, som spelat en central roll i de äldre, politiska organisationerna. Multikulturalismen, som Kenan Malik* visat, blev den fanatiska islamismens hävstång. De mest "muslimska" muslimerna tog hand om gruppens skolbudget. De som skulle begå terrordåd mot sina egna landsmän hade inte lärt sig det i Pakistan, de hade uppfostrats till det tack vare en blåögd och artificiell ­modeideologi som inte hade något med islam att göra.
Rasismen och multikulturalismenhar olika avsikter, men de utgår från samma grundantagande: Att du, och dina eventuella rättigheter, är en funktion av din grupptillhörighet. De bägge ideologierna har samma rötter och de leder mot samma elände: segregation, extremism och slöseri med mänskliga resurser.

*Läs mer om Kenan Malik, indisk-brittisk psykolog och f d muslim, på Jihad i Malmö.

Även i Sverige ser vi nu invandringens och mångkulturen baksidor. Även i Sverige uppfostras terrorister. Priset för mångkulturen är för högt.

Sverige bör satsa på det svenska. Invandrare bör anpassa sig till det svenska, istället för tvärtom.

Koranen: piska den otrogna!

Äktenskapsbryterskan och äktenskapsbrytaren ska ni piska med hundra rapp vardera. Tveka inte av medömkan från att utföra Guds lag, om ni verkligen tror på Gud och den sista dagen. (Koranen 24:2) I Expressen 12 december 2007 efterlyser Ayaan Hirsi Ali protester, från måttfulla muslimer, mot övergrepp i Koranens namn.

"En 20-årig kvinna från Qatif i Saudiarabien berättade att hon hade blivit bortrövad av en grupp män och våldtagits upprepade gånger. Men domarna fann offret självt vara skyldigt.
(Straffet blev) sex månaders fängelse och 200 rapp med bambukäpp.
När hon släpps kommer hennes liv aldrig att återvända till det normala – redan nu har det rapporterats att hennes bror har försökt mörda henne eftersom hennes ”brott” har fläckat familjens heder.
Det sägs ofta att islam har ”kidnappats” av en liten extremistisk grupp radikala fundamentalister. Den stora majoriteten muslimer påstås vara måttfulla, moderata.
Men var är dessa moderata krafter? Var är de muslimska röster som höjs i protest mot det här slagets förskräckliga orättvisor?
I vanliga fall är muslimska grupper som Islamiska konferensen snabba att försvara islams image mot alla angrepp.

Men trots att händelserna i Saudiarabien, Sudan och Indien har skadat bilden av den islamiska rättvisan mycket mer än ett dussin teckningar som föreställde profeten Muhammed, är de organisationer som stod i kö för att protestera mot den rysliga, danska förolämpningen nu tysta.

Jag önskar att det fanns flera moderata muslimer. Exempelvis skulle jag välkomna en smula vägledning av den kände muslimske måttfullhetsteologen Tariq Ramadan. Men när det gäller verkligt lidande, riktig grymhet i islams namn, brukar vi bara få höra förnekelse från alla dessa organisationer som är så angelägna om bilden av islam. Vi får höra att våld inte hör hemma i Koranen, att islam betyder fred, att det här är en kidnappning av extremister, en förtalskampanj och så vidare. Men bevisen hopar sig.

Islamisk rättvisa är en stolt institution, en som mer än en miljard människor lyder under åtminstone i teorin, och i hjärtat av den islamiska världen är den själva nationens lag.

Men ta en titt på versen ovan – ännu mer tvingande än regeln att prygla äktenskapsbrytare är kravet på att den troende inte får visa medömkan. Det är det påbudet, att välja Allah framför samvete och medkänsla, som håller muslimen fången i ett arkaiskt och extremt tänkesätt.

Om moderata muslimer tycker att inget medlidande ska visas Qatif-flickan, vad exakt är det då som gör dem så moderata? När en ”moderat” muslims medlidande och samvete krockar med det som Allah föreskriver borde han välja medlidandet. Och om inte det blir mycket vanligare, då lär ett moderat islam förbli rent önsketänkande."

Just det, varför protesterar upprörda muslimer mot några teckningar i en dansk tidning, när ingen av dem säger ett knyst när kvinnor piskas i Koranens namn?

Visst har hon väl rätt? Det är det påbudet, att välja Allah framför samvete och medkänsla, som håller muslimen fången i ett arkaiskt och extremt tänkesätt.

När människan väljer Allah framför sitt samvete och sin medkänsla - då är det riktigt illa. Där, tror jag, ligger roten till allt ont inom den muslimska världen. Och det är detta onda vi inte vill ha in i Sverige! Det är därför - inte av rasism - som vi vill kraftigt begränsa invandringen av muslimer. De som flyr från islam ska fortsatt få skydd. Men inte de som väljer islam framför sitt samvete.